Europas fem största försvarsmakter: Ryssland största hotet

Europas fem största försvarsmakter väntas i dag peka ut Ryssland som kontinentens mest akuta och långsiktiga hot. Samtidigt vill Frankrike knyta fler allierade till sina kärnvapen, med stridsflyg som kan placeras ut i andra europeiska länder.

Försvarsministrarna i Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Storbritannien möts på måndagen i Paris. Gruppen kallas E5 och värd för mötet är Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin.

Efter mötet väntas ett gemensamt uttalande som Bloomberg News har sett i utkastform. Där beskrivs Ryssland som det allvarligaste hotet mot Europas säkerhet, både i dag och på lång sikt.

Formuleringarna kan fortfarande ändras före publicering. Grundtanken är ändå tydlig: Europa måste själv bära ett större ansvar för sin säkerhet.

USA kvar som allierad men Europa ska leda

USA kallas i utkastet fortfarande en oumbärlig allierad. Det ökade ansvaret ska börja med att de europeiska Nato-länderna får större tyngd inom alliansen.

Ministrarna lovar att ta både politisk och militär ledning när de moderniserar sina styrkor. EU:s regelverk och pengar kan hjälpa medlemsländerna att rusta upp, men unionens försvarsarbete ska förstärka Nato i stället för att dubblera det.

Sabotage och drönare driver på

Uttalandet är ett svar på att Ryssland trappat upp sina hybrida angrepp i Europa. Det handlar om misstänkt sabotage, cyberattacker, anlagda bränder, drönarintrång och hot mot kritisk infrastruktur och försvarsbolag.

Bakom kampanjen ser europeiska tjänstemän en rysk strategi för att testa hur hårt Nato kan pressas och försvaga stödet till Ukraina. Moskva vill också utnyttja osäkerheten om hur alliansen kan svara utan att konflikten eskalerar.

Stödet till Ukraina ska enligt utkastet ligga fast. Ministrarna vill dessutom gå hårdare åt Rysslands skuggflotta och de upprepade kränkningarna av europeiskt luftrum.

Dieselavtalet har ökat spänningen

Mötet sker i skuggan av en uppgörelse mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. USA avstår från nya sanktioner mot att Ryssland levererar diesel till världsmarknaden för att dämpa de stigande energipriserna.

Avtalet har mötts av hård kritik från Ukraina och europeiska ledare. Även politiker i Trumps eget läger har reagerat.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz varnade i en tv-intervju den 19 oktober för att det ryska hotet sträcker sig långt bortom Ukraina. Enligt honom behöver Europa stärka sitt försvar och bli mindre beroende av USA.

Paris vill flytta ut avskräckningen

Parallellt driver Frankrike på för att ge sina kärnvapen en tydligare europeisk roll. Enligt Wall Street Journal vill president Emmanuel Macron bygga ut det han kallar framskjuten avskräckning.

Tanken är att franska Rafale-plan som kan bära kärnvapen ska kunna placeras ut hos allierade i Europa. Till det kommer utbyggd infrastruktur och ett tätare underrättelsesamarbete, allt för att göra Putins kalkyl mer osäker.

Macron lanserade begreppet i ett tal vid ubåtsbasen Île Longue i Bretagne den 2 mars i år. I samma tal beordrade han en ökning av antalet franska kärnstridsspetsar.

Beslutet om att använda kärnvapnen ligger dock kvar hos den franske presidenten ensam. Det rör sig alltså inte om något formellt europeiskt kärnvapenparaply, påpekar Bulletin of the Atomic Scientists.

Sverige finns bland de åtta

Frankrike för samtal med åtta länder om att knytas närmare avskräckningen: Tyskland, Storbritannien, Polen, Nederländerna, Belgien, Grekland, Sverige och Danmark. Partnerländerna kan bland annat delta i franska avskräckningsövningar med sina konventionella styrkor.

E5-ländernas uttalande väntas publiceras efter dagens möte i Paris. Då blir det klart om skrivningarna om Ryssland står kvar i den slutliga texten.