Experten: Detta kan hända med din ekonomi om Sveriges dras in i krig
Om Sverige dras in i krig kan din lön utebli, räntan skjuta i höjden och bankkortet sluta fungera. Ekonomiska konsekvenser av krig drabbar vanliga löntagare på flera fronter samtidigt, och beredskapen bland hushållen är ojämn.
Ekonomiska konsekvenser av krig drabbar vanliga löntagare på flera fronter samtidigt, och beredskapen bland hushållen är ojämn.
Räntorna rusar och inflationen biter
Svenska hushåll med stora lån och rörlig ränta är särskilt utsatta vid ett potentiellt krig, eftersom räntorna förväntas stiga kraftigt, enligt Dagens Nyheter.
Även inflationen kan komma att rusa, där Ukraina är ett konkret exempel. Vid krigsutbrottet nådde inflationen cirka 25 procent, men har sedan sjunkit till drygt 7 procent.
Staten har också verktyg för att ta kontroll över finansmarknaderna, bland annat valutakontroller och styrning av sparräntor, vilket ytterligare begränsar hushållens handlingsutrymme.
Det kan även gå så långt att staten kan komma att bestämma över hushållens sparande och tvinga de att låna ut pengar till staten. Staten kan dessutom styra sparräntorna i ekonomin så att den har råd med sina lån.
Enligt Dagens Nyheter är sådana regleringar historiskt vanliga i krigstid och påverkar sparande och investeringar direkt.
Inkallelse och inkomster
Löneutbetalningar kan även påverkas om arbetsplatsen stänger eller om man kallas in till militärtjänst, säger Stefan Ingves tidigare riksbankschef, som sitter i DN:s ekonomipanel.
Ersättning utgår upp till en viss nivå, och statliga omförhandlingar kan bli nödvändiga vid uteblivna inkomster.
Privata försäkringar ger inget skydd i det läget, eftersom krig räknas som force majeure och exempelvis villaförsäkringen täcker inte krigsskador.
Kristoffer Matsson
Kontanter avgör om vardagen fungerar
Vid kris kan digitala betalningar och kortterminaler även sluta fungera utan förvarning, vilket gör att kontanter därmed blir det enda betalningsmedel vars värde garanteras av staten och som fungerar utan tekniska mellanhänder.
Riksbanken och Myndigheten för civilt försvar, rekommenderar att varje vuxen har minst 1 000 kronor i kontanter hemma, gärna i flera valörer, för att täcka en veckas livsnödvändiga inköp.
Utöver kontanter bör hushållet ha konton i flera banker, kort från olika kortnätverk och flera sätt att identifiera sig elektroniskt.
Rådet om spridda betalningsalternativ hänger direkt ihop med risken att enskilda banker eller betalnätverk slås ut vid angrepp mot kritisk infrastruktur. Att samla allt i en och samma bank är med andra ord en ekonomisk sårbarhet.
Riksdagen behandlar under 2026 uppdateringar av totalförsvarslagstiftningen, och frågan om hushållens ekonomiska beredskap väntas få en mer framträdande plats i den nationella krisberedskapsplaneringen.