Experten: Vanliga misstaget unga gör gällande pensionen
Pensionsdebatten matar unga med fondtips, larmsignaler och uppmaningar att agera nu. Ole Settergren, tidigare analyschef på Pensionsmyndigheten med tre decennier i systemets innersta, vänder på hela bilden: du oroar dig för fel saker.
Rådet från Settergren i Placerapodden är avskalat till det nästan provocerande enkla: jobba länge, ha tjänstepension och logga in på Minpension då och då. Ingenting om fondval, ingenting om extra månadssparande.
Passivitet slår aktivt fondplockning
Enligt Settergren saknar personer i 30-årsåldern med tjänstepension egentligen anledning att pensionsspara av oro. Kärnan i systemet, framförallt inkomstpensionen och premiepensionen, har enligt honom varit "väldigt stabila".
Myten om att aktiva fondval är avgörande plockar han isär med ett konkret motargument: sparare som stannat kvar i statens förvalsalternativ AP7 Såfa har i stor utsträckning fått bättre avkastning än de som aktivt valt egna fonder. Som han konstaterar till Placera finns "ingenting som tyder på att man måste vara aktiv i premiepensionen för att få en bra pension."
Systemet har däremot blivit krångligare, medger han. Politiska tillägg som höjd garantipension och inkomstpensionstillägget har försvagat kopplingen mellan arbetsinsats och pensionsutfall.
Systemet bär nu samtidigt rollerna som försäkring, bidragssystem och fattigdomsbekämpning. Som Settergren sammanfattar det: "Det fungerar, men det är inte särskilt elegant."
65 är inte längre ett realistiskt mål
Det lugnande beskedet om fondval och systemets stabilitet har ett tydligt undantag. Pensionsåldern är den utmaning Settergren anser att de flesta unga underskattar.
Jag tror inte att majoriteten av befolkningen kommer ha råd att gå i pension vid 65.
Ole Settergren, tidigare analyschef på Pensionsmyndigheten i Placerapodden.
För yngre generationer pekar hans bedömning mot 67 eller 68 år, möjligen högre beroende på hur riktåldern utvecklas. Det för in den viktigaste variabeln i hela ekvationen.
Att kunna och vilja jobba längre får sannolikt större betydelse än vilken premiepensionsfond man väljer.
Ole Settergren, tidigare analyschef på Pensionsmyndigheten i Placerapodden.
Den demografiska pressen från låga födelsetal är enligt Settergren real men avlägsen, uppskattningsvis 50 år bort i tid. Hans konkreta råd förändras inte av den horisonten: trivs på jobbet, orka stanna längre och kontrollera läget på Minpension.se med jämna mellanrum.
Politiken vill göra det lönsammare att jobba längre
Settergrens fokus på ett längre arbetsliv går också igen i den politik som nu formas. Regeringen vill från 2027 sänka skatten för personer som fortsätter arbeta efter riktåldern för pension, vilket vi tidigare har rapporterat om. För en genomsnittlig senior handlar det om cirka 1 600 kronor per år, samtidigt som åldersgränsen automatiskt ska följa med upp när riktåldern höjs.
Utvecklingen märks redan på arbetsmarknaden. Nästan varannan 67-åring kombinerar i dag arbete och pension som så kallad jobbonär. Den som fortsätter arbeta tjänar dessutom in mer pension även efter att uttaget har påbörjats.
Det stärker Settergrens huvudpoäng: för de flesta är förmågan att arbeta några år längre sannolikt viktigare för pensionen än vilket fondval man gör i dag.
Dennis Jerkovic