Fondavgiften som äter nästan 240 000 kronor av ditt sparande

En procent om året låter som småpengar. Men sparar du 1 000 kronor i månaden i 30 år kan avgiften skilja nästan en kvarts miljon kronor mellan två fonder som går exakt lika bra. Här är räkneexemplet och var du hittar din egen siffra.

Fondavgiften dyker aldrig upp som en dragning på ditt konto. Den plockas i stället ut ur fondens värde varje dag, innan kursen räknas fram.

Därför märks den knappt från år till år, men pengarna som går till avgiften får aldrig växa vidare. Där gömmer sig kostnaden.

Så mycket betyder avgiften efter 30 år

Vi har räknat på tre fonder som ger samma avkastning före avgifter. Det enda som skiljer dem åt är priset: 0,2, 1,0 respektive 1,5 procent om året.

Antagandena: du sätter in 1 000 kronor i början av varje månad. Fonderna ger 7 procent om året före avgift och vi bortser från skatt.

Det är ett räkneexempel och ingen prognos.

Källa: Börskollens beräkning. Avrundat till närmaste tusental.

Efter tio år skiljer det 11 000 kronor mellan den billigaste och den dyraste fonden. Efter 30 år är gapet nästan 240 000 kronor, trots att du har satt in exakt samma 360 000 kronor i alla tre.

Ränta på ränta jobbar alltså åt båda hållen. Med 1,5 procent i avgift försvinner ungefär en fjärdedel av det du hade haft utan avgifter, medan tappet med 0,2 procent stannar under 4 procent.

Så mycket betalar svenskarna i dag

På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen kartlagt fondavgifterna. I rapporten från november 2025 kostade privatägda aktiefonder i snitt 1,0 procent om året, viktat efter kapital.

Samma sorts fonder i premiepensionen kostade 0,2 procent. Spannet i vårt räkneexempel finns alltså på riktigt i svenskarnas eget sparande.

Spridningen är stor även utanför pensionen.

Tre av tio fondinnehav ligger i fonder som tar under 0,25 procent. Ungefär lika många ligger mellan 1 och 1,5 procent.

Var du köper fonden spelar roll

Nästan 85 procent av det privata fondsparandet går via en storbank. Aktie- och blandfonder köpta där kostade i genomsnitt mellan 0,5 och 0,6 procentenheter mer än hos nätmäklarna.

En förklaring är distributionsersättningen. Fondbolaget lämnar tillbaka en del av förvaltningsavgiften till den som säljer fonden.

Hos de storbanker och nätmäklare som lämnat uppgifter till myndigheten stannade i snitt omkring 47 procent av avgiften kvar.

Äldre sparare betalar mest

Siffror från Finansinspektionen som TT har redovisat visar att sparare över 64 år i snitt betalar omkring 1,1 procent för sina aktiefonder. I gruppen 35 till 44 år är snittet 0,6 procent.

Skillnaden följer valet av fond. Bland 35 till 44-åringarna är ungefär hälften av aktiefondsparandet passivt förvaltat, mot runt 20 procent för dem över 64.

I ett långsiktigt sparande kan små avgiftsskillnader växa sig till hundratusentals kronor över tid.
- Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen

Avgiften måste tjänas in varje år

Enligt samma sammanställning låg medianavgiften för aktivt förvaltade globalfonder på 1,25 procent. Passiva globalfonder låg på 0,35 procent.

En dyrare fond kan förstås ge mer tillbaka än en billigare. Men den måste då slå den billigare med hela avgiftsskillnaden, år efter år, för att du ska gå jämnt ut.

Så hittar du din egen siffra

Logga in hos din bank eller nätmäklare och öppna faktabladet för varje fond du äger. Titta på den totala avgiften och normanbeloppet.

Jämför sedan med tabellen ovan. Den ger en känsla för vad några tiondels procent kan betyda över just din spartid.

Fondavgifterna faller – men klyftan mellan billig och dyr kan kosta 250 000 kronor

Svenska fondavgifter har sjunkit tre år i rad. Det är goda nyheter för sparare – men gapet mellan marknadens billigaste och dyraste fonder är fortfarande så stort att fel val kan kosta nästan en kvarts miljon kronor på lång sikt.

BörskollenMattias Malmqvist