Föräldrar osäkra kring barnsparandet – här är expertens råd
Fyra av tio föräldrar är osäkra på hur de ska spara till sina barn – och osäkerheten skiljer sig tydligt mellan män och kvinnor. Risken är att pengar blir liggande och att barnen går miste om avkastning, varnar experter.
Frågan om hur och i vilken form man bäst sparar till sitt barn är aktuell för många familjer. En utbredd osäkerhet kring valet av sparform, ansvarsfördelning och långsiktiga konsekvenser präglar många föräldrars beslut.
Osäkerhet och könsskillnader påverkar barns sparande
En undersökning från Ica-banken, genomförd av Kantar/Sifo, visar att fyra av tio föräldrar är osäkra på hur de ska spara till sina barn, vilket rapporteras av Aftonbladet.
Bland män är osäkerheten 36 procent, medan den hos kvinnor är 43 procent. Kvinnor uttrycker större tveksamhet kring hur sparandet ska utformas, medan män i högre grad oroar sig över om sparandet är tillräckligt stort.
Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, säger till Aftonbladet att traditionella rollfördelningar ofta gör att män i större utsträckning tar ansvar för familjens ekonomi och sparande. Detta påverkar i förlängningen hur ekonomiska beslut fattas i hushållet.
Barn gör inte som vi säger, utan som vi gör. Om man delar på ekonomiska beslut och visar det så kommer barnen att plocka upp det beteendet och de värderingarna
Magnus Hjelmér till Aftonbladet.
Osäkerheten kan också leda till att sparandet inte kommer i gång, eller att pengarna blir liggande med låg risk, vilket över tid kan innebära lägre avkastning.
Så rekommenderar experter att spara till barnen
Enligt Hjelmér kan valet ofta stå mellan investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. Båda alternativen innebär olika nivåer av kontroll och arvshantering.
Sparande i eget namn ger föräldrarna flexibilitet, medan sparande i barnets namn innebär att barnet får tillgång till pengarna vid 18 års ålder. Det är viktigt att tänka igenom när och hur kapitalet ska användas.
Vid lång sparhorisont rekommenderas högre risk, exempelvis genom globala indexfonder och tillväxtfonder. En klassisk fördelning anges vara 50 procent i globala indexfonder, 30 procent i Sverigefonder och Europafonder samt 20 procent i tillväxtfonder.
Exempelvis kan ett månadssparande på 500 kronor med 7 procents årlig avkastning ge 210 000 kronor efter 18 år, varav drygt hälften är avkastning. Vid 1 000 kronor i månaden blir summan 420 000 kronor efter samma tid. Historisk avkastning är dock ingen garanti för framtida resultat.
Ekonomiska vanor och förutsättningar grundläggs tidigt
Som Börskollen rapporterat, formas barns ekonomiska vanor redan i unga år och föräldrars beslut har stor betydelse för framtida möjligheter.
Forskning visar att pojkar i tonåren oftare får större kapital och mer erfarenhet av investeringar än flickor. Vid 18 års ålder har pojkar i genomsnitt högre sparkapital.
Sparbeloppen varierar även mellan könen. Pojkar får i genomsnitt 730 kronor i månaden, medan flickor får 650 kronor. Skillnaderna kvarstår även inom samma hushåll.
För att motverka framtida ojämlikhet rekommenderas att föräldrar ger båda könen likvärdiga möjligheter att delta och förstå ekonomi. Regelbundna samtal om sparande och investeringar är viktiga steg mot ökad ekonomisk jämställdhet.