Företroende för styrelsen? Så många känner tvivel kring sin brf:s förvaltning
En ny undersökning visar att 24 procent av bostadsrättsägarna saknar eller känner osäkerhet inför styrelsens beslut i den egna föreningen. Avgiftshöjningar, bristande insyn och lågt engagemang bland medlemmar ligger bakom tveksamheten.
Samtidigt väntar nya krav på styrelsernas arbete när bostadsrättsföreningarnas ekonomi börjar stabiliseras inför 2026.
Enligt en undersökning från SBAB uppger en av fyra bostadsrättsägare att de inte har, eller är osäkra på om de har, förtroende för styrelsen i sin bostadsrättsförening.
Bakom siffrorna finns en period av ökade avgifter och ett utbrett upplevt informationsglapp mellan styrelse och boende.
Oro över avgifter och styrelsens ansvar
Under det senaste decenniet har månadsavgifterna i många föreningar varit oförändrade, men sedan 2022 har de i genomsnitt stigit med 15 procent, enligt DN.
De flesta boende har accepterat höjningarna, men nästan hälften oroar sig för ytterligare ökningar framöver.
Linda Hasselvik, boendeekonom på SBAB, betonar att det handlar om stora ekonomiska beslut för hushållen och att styrelser ofta arbetar ideellt med komplexa frågor.
Hon ser brist på kommunikation och engagemang som faktorer bakom misstroendet.
”Styrelserna arbetar ofta ideellt med komplex ekonomi. Kommunikationen räcker inte alltid till, samtidigt som medlemmarna också har ett ansvar att sätta sig in i ekonomin och engagera sig.”
Linda Hasselvik
Privatekonomen Arturo Arques på Swedbank menar att grundproblemet inte är själva höjningarna, utan att avgifterna länge varit för låga.
Han pekar på att uppskjutet underhåll kan leda till stora framtida kostnader och att många föreningar borde ha höjt avgifterna tidigare för att undvika kraftiga höjningar vid oväntade utgifter.
Brist på engagemang påverkar förtroendet
I samma artikel lyfter organisationen Bostadsrätterna den andra sidan av myntet, att tre av fyra boende ändå har förtroende för sin styrelse. Vd Ulrika Blomqvist framhåller att boende själva väljer styrelsen, till skillnad från hyresrätter där inflytandet är begränsat.
Claudia Wörmann, privatekonomisk talesperson på Bostadsrätterna, ser ett grundläggande problem i form av ett stort kunskapsglapp kring vad det innebär att äga en bostadsrätt.
Hon pekar på att deltagandet vid årsstämmor är ofta lågt, vilket kan förstärka känslan av bristande insyn när tuffa beslut måste fattas.
Stabilare ekonomi – men ökade krav på styrelserna
Efter flera år av ekonomisk press har många bostadsrättsföreningar nu ett starkare läge inför 2026, enligt SCB.
Lägre räntekostnader och avtagande prisökningar har skapat utrymme för långsiktig planering och uppbyggnad av reserver.
Samtidigt väntar nya regler och lagändringar som ställer högre krav på styrelsernas arbete. Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC, menar att det förbättrade ekonomiska läget bör användas för att stärka föreningens motståndskraft och förbereda sig för kommande förändringar.