Förslaget: Få 14 000 kronor i månaden utan att lyfta ett finger

Snabb teknisk utveckling och framväxten av AI intensifierar diskussionen om framtidens ekonomi och arbetsmarknad. Frågan om basinkomst och nya modeller för försörjning lyfts nu av både politiker och ledande teknikprofiler.

Automatisering och digitalisering omformar arbetslivets villkor. Samtidigt växer diskussionen om hur samhället ska möta de ekonomiska konsekvenserna när allt fler arbetsuppgifter kan skötas av maskiner och AI-system.

Basinkomst prövas i Europa

Krav på villkorslös basinkomst har väckts i flera europeiska länder, där bland annat Finland och Irland har genomfört försök för att utvärdera effekterna av en sådan modell.

Dagens PS rapporterar att Irland mellan 2022 och 2025 testade en basinkomst på 1 300 euro per månad, motsvarande knappt 14 000 kronor, riktat till 2 000 konstnärer.

I Finland fick 2 000 arbetslösa 560 euro per månad under två år i ett liknande program.

Ökad livstillfredsställelse och minskad psykisk stress

Syftet var att undersöka hur socialförsäkringssystemet kunde anpassas till ett arbetsliv i förändring.

Utvärderingen pekar på att deltagarna upplevde ökad livstillfredsställelse och minskad psykisk stress, men försöket ansågs för begränsat för att dra långtgående slutsatser.

Samhällsekonomiskt lönsamt

De gröna i Finland efterlyser nu ett nytt experiment med basinkomst, med hänvisning till positiva erfarenheter från Irland. Partiet pekar på att det irländska försöket innebar en samhällsekonomisk nettovinst.

Enligt deras beräkningar kostade programmet cirka 35 miljoner euro per år, men nettokostnaden blev drygt 20 miljoner tack vare ökade skatteintäkter och lägre sociala utgifter.

Studien som De gröna hänvisar till uppskattar att varje euro som investerades i det irländska försöket gav 1,4 euro tillbaka till samhället, vilket enligt partiet gör modellen samhällsekonomiskt lönsam.

Kan ersätta traditionellt lönearbete

Även utanför Europa diskuteras de långsiktiga effekterna av AI på arbetsmarknaden.

Enligt Business Insider menar flera ledande teknikprofiler att AI kan förändra eller till och med ersätta traditionellt lönearbete.

Musk: AI utplånar fattigdom

Teslas vd Elon Musk har lyft idén om "universell hög inkomst", där AI och robotik skapar materiell överflöd och utplånar fattigdom.

I denna framtidsvision skulle arbete bli ett val snarare än en nödvändighet för försörjningen. Musk beskriver ett samhälle där människor har tillgång till den vård, de varor och de tjänster de önskar, och där sparande inte längre är centralt.

Arbetsvecka på två dagar

Microsofts grundare Bill Gates menar att AI kan möjliggöra en arbetsvecka på två eller tre dagar, eftersom många nuvarande arbetsuppgifter kan automatiseras.

Gates framhåller att produktion, distribution och livsmedelsförsörjning på sikt kan bli "lösta problem", vilket omformar arbetslivets roll.

Sam Altman, vd för OpenAI, föreställer sig en modell där samhället gemensamt delar på avkastningen från AI.

Han föreslår ett system där varje individ har en andel i den värdeökning som AI genererar, vilket kan leda till en variant av universell grundinkomst baserad på teknikens vinster.

Svårt att förutse konsekvenserna – handlar inte längre om pengar

Nvidias vd Jensen Huang ser flera möjliga utvecklingsvägar och varnar för att det är svårt att förutse de exakta konsekvenserna.

Han betonar att framtida överflöd inte enbart bör mätas i ekonomiska termer, utan även i tillgång till information och andra resurser.

Dario Amodei, vd för Anthropic, lyfter även han upp frågan om arbetets betydelse i ett post-AI-samhälle.

Han pekar på att arbete kan få en förändrad roll, där fokus skiftar från ekonomisk överlevnad till personlig mening och uppfyllelse.

Radikalt överflöd

Demis Hassabis, chef för Google DeepMind, ser framför sig en framtid präglad av "radikalt överflöd".

Han anser att den avgörande frågan blir hur detta överflöd ska fördelas rättvist mellan medborgarna.

Debatten fortsätter att växa

Medan vissa förespråkar en bredare implementering av basinkomst, pekar andra på behovet av att utveckla nya modeller som möter de förändrade förutsättningarna på arbetsmarknaden.

Debatten om framtidens ekonomiska system fortsätter att växa i takt med att AI och automatisering får ökat genomslag.

Erfarenheter från europeiska pilotprojekt kan komma att spela en viktig roll när fler länder överväger hur ekonomisk trygghet och samhällelig omställning ska utformas i en ny teknologisk era.