Franska börsen faller efter våldsam protesthelg – fördjupar årets nedgång
Parisbörsen faller efter helgens våldsamma protester, samtidigt som oron för Frankrikes statsfinanser växer. Oroligheterna ökar pressen på regeringen, och investerarna kräver högre ersättning för att låna ut pengar till landet.
Frankrike hörde till de svagaste marknaderna när Europabörserna öppnade veckan. Enligt Reuters backade storbolagsindexet CAC 40 omkring 1 procent i den tidiga handeln, medan det breda europeiska indexet Stoxx 600 föll cirka 0,4 procent.
Klockan 11.10 på måndagen hade nedgången i CAC 40 fördjupats till 1,46 procent. Indexet låg då 3,80 procent under nivån vid årsskiftet.
Börsfallet följde på en helg då landsomfattande demonstrationer på flera håll övergick i upplopp och plundring. Händelserna tillför ny osäkerhet i ett land som redan brottas med svag tillväxt och växande skulder.
Protesterna försvårar ett redan känsligt budgetläge
Bakom demonstrationerna finns missnöje med stigande levnadskostnader och försämrad offentlig service. Våldsamheterna har samtidigt utlöst en politisk kris kring myndigheternas förmåga att upprätthålla ordningen.
Inrikesminister Laurent Nuñez erbjöd sin avgång efter helgens händelser, men president Emmanuel Macron avvisade den. Enligt Reuters har Macron i stället krävt nya åtgärder mot våldet och besked om bristerna i säkerhetsarbetet.
Det sker medan regeringen försöker få igenom en budget som ska förbättra statsfinanserna. Oroligheterna lägger därmed ytterligare press på arbetet med att begränsa underskottet.
Investerarna kräver större räntemarginal
Oron syns också på obligationsmarknaden. Enligt AFP, som återges av Boursorama, ökade ränteskillnaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer till 144 räntepunkter på måndagsmorgonen, från omkring 137 på fredagen.
Investerarna kräver därmed ett större räntetillägg för att låna ut pengar till Frankrike jämfört med Tyskland, vars statsobligationer fungerar som riktmärke i euroområdet.
Om Frankrikes upplåningsräntor förblir höga blir det dyrare att finansiera nya underskott och ersätta lån som förfaller. Det ökar pressen på budgetarbetet: regeringen behöver stärka förtroendet för statsfinanserna samtidigt som protesterna visar motståndet mot försämrade ekonomiska villkor.
Mattias Malmqvist
Laddar kommentarer…