Grupperna som är mest utsatta för AI
En ny rapport visar att generativ AI påverkar arbetsmarknaden på oväntade sätt. I stället för enklare yrken är det högutbildade, välavlönade och anställda vid stora företag som står inför störst förändringar. Vilka konsekvenser får det för arbetslivet?
- Högutbildade och akademiska yrken är mest exponerade för AI.
- Kvinnor påverkas i högre grad än män, särskilt bland höginkomsttagare.
- Storstadsregioner och större företag leder AI-omställningen.
Institutet för näringslivsforskning har kartlagt hur den generativa AI-teknologin påverkar arbetsmarknaden i Sverige. I rapporten framgår att det främst är yrken med avancerad språklig och kognitiv kompetens som påverkas. Informationen kommer från EFN Ekonomikanalen.
Akademiska yrken och förändrade roller
Tidigare teknikskiften har ofta påverkat enklare arbetsuppgifter, men nu är det jurister, informatörer, marknadsförare och handläggare som har störst AI-exponering. Enligt rapporten har omkring en fjärdedel av de anställda i Sverige yrken där AI kan få stor inverkan.
Ytterligare två tredjedelar av arbetskraften bedöms ha en medelhög exponering för AI. Särskilt yrken som kräver hantering av text, bild och kommunikation hamnar i fokus.
Om tio år så tror jag att yrkesgrupper som jurister, telefonförsäljare och kundtjänst, informatörer, marknadsförare, kommunikatörer och handläggare kommer att påverkas mest.
Malin Gardberg, en av forskarna bakom rapporten.
Rapporten pekar också på att kvinnor, särskilt med högre inkomster, är mer utsatta än män. AI-omställningen sker dessutom snabbast i de största och mest produktiva företagen, där efterfrågan på AI-kompetens ökar kraftigt.
Regionala skillnader och framtida utmaningar
Storstadsregioner som Stockholm har högre AI-exponering och fler nya AI-relaterade jobb. Mindre regioner riskerar att hamna på efterkälken.
Generativ AI kan öka produktiviteten, men riskerar också att förstärka befintliga skillnader mellan företag, regioner och individer. Frågan kvarstår om AI blir ett verktyg för inkludering eller om det leder till ökade klyftor på arbetsmarknaden.