HALO-tillgångar: Kärnkraft, elnät och satelliter blir AI-boomens stora vinnare

Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft väntas lägga över 700 miljarder dollar på infrastruktur under 2026. Det är dubbelt så mycket som under 2025. Pengarna stannar inte i Silicon Valley utan rinner vidare till kärnkraftverk, elnät och satellitnätverk.
Det är ett skifte som vänder decennier av investeringslogik på ända. Under tjugo år premierade marknaden bolag som kunde växa utan att äga en enda fabrik.
Mjukvarans guldålder är under press
Logiken var länge oöverträffad: en färdigutvecklad programvara kostar nästan ingenting att sälja till ytterligare en miljon användare. Inga fabriker, inga råvaror, inga maskiner.
Nätverkseffekter förstärkte fördelen ytterligare. Ju fler användare som anslöt sig, desto mer värdefull blev tjänsten och desto svårare att slå ut den.
Paradoxalt nog är det AI som nu underminerar den modellen. Allt kraftfullare AI-modeller riskerar att marginalisera befintliga mjukvaruaktörer och göra delar av den traditionella mjukvarubranschen föråldrade. Tekniken som mjukvarusektorn fostrade hotar nu att stöpa om den, resonerar två UBS-förvaltare i ett blogginlägg hos Avanza.
Kärnkraft på 1980-talsnivå och 1,3 biljoner till elnäten
Samtidigt kräver AI-eran enorma fysiska resurser. Fler datacenter byggs idag än någonsin tidigare och investeringarna sprider sig längs hela värdekedjan, från halvledarfabriker och kylsystem till kraftproduktion och byggmaskiner.
Kärnkraftsutbyggnaden är den högsta sedan 1980-talet. Amerikanska elbolag planerar att investera minst 1,3 biljoner dollar mellan 2026 och 2030 för att modernisera elnäten och bygga ut produktionskapaciteten, vilket på årsbasis motsvarar cirka 30 procent högre investeringar än under 2025, enligt Angus Muirhead och Audrey Forsell på UBS.
Kapital söker sig nu även till satellitnätverk, rymdinfrastruktur och höghastighetståg, sektorer som tidigare stod långt från AI-narrativet men som drar nytta av samma investeringscykel.
Bakom rörelsen ligger flera samverkande krafter: energisäkerhet efter kriget i Ukraina, störningar i globala leveranskedjor under pandemin och högre räntor som förändrat hur långsiktiga tillgångar värderas.

HALO-tillgångar kan bli erans verkliga vinnare
Ett elnät tar decennier att bygga ut. Ett kärnkraftverk kan inte kopieras i ett kalkylblad. Det är precis den typen av tillgångar som analytikerna på UBS nu sätter ett namn på.
Begreppet HALO-tillgångar (Heavy Assets with Low Obsolescence) beskriver tunga tillgångar med låg risk att bli tekniskt föråldrade. Enligt förvaltarduon rör det sig om tillgångar som är svåra att replikera, tar lång tid att bygga och ofta är avgörande för att ekonomin ska fungera.
I en miljö med högre räntor och skärpt geopolitisk konkurrens bedömer UBS-teamet att sådana tillgångar kan bli allt mer värdefulla.



