Här är skälen till att vi vill byta jobb – men ändå stannar
Drygt var femte anställd i Sverige planerar att byta arbetsgivare inom ett halvår. Ändå tar de flesta aldrig steget. Det handlar inte om lojalitet – utan om rädsla.
En ny rapport från Randstad, baserad på svar från 3 895 personer i Sverige, visar enligt Kollega på en tydlig inlåsningseffekt. I ett osäkert ekonomiskt läge väger rädslan för att bli utan jobb tyngre än missnöjet med det nuvarande.
Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt.
Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad, enligt Kollega.
Lön och ledarskap får flest att vilja lämna
Skälen till att vilja byta är flera, men några sticker ut. För låg lön toppar listan med 39 procent, följt av en dålig relation till ledningen på 31 procent och bristande balans mellan jobb och fritid på 30 procent.
Därefter kommer ointressanta arbetsuppgifter, 29 procent, och brist på karriärmöjligheter, 26 procent.
De 10 vanligaste skälen till att byta jobb:
| Skäl | Andel |
|---|---|
| För låg lön | 39% |
| Dålig relation till ledningen | 31% |
| Obalans mellan jobb och fritid | 30% |
| Ointressanta arbetsuppgifter | 29% |
| Brist på karriärmöjligheter | 26% |
| Dålig arbetsmiljö | 22% |
| Otrygghet i anställningen | 19% |
| Känsla av att inte bli rätt belönad | 13% |
| Svårt att ta sig till jobbet | 11% |
| Dåligt rykte om arbetsgivaren | 9% |
| Brist på investeringar i teknik och innovation | 5% |
| Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö | 5% |
Källa: Kollega / Randstad. 3 895 personer i Sverige deltog i undersökningen.
Det finns också tydliga generationsskillnader. Generation Z och millennials pekar främst på lön och utvecklingsmöjligheter, medan generation X och baby boomers i högre grad lyfter relationen till chefen.
De stannar – trots att de vill lämna
Fenomenet är inte unikt för Sverige. Korn Ferry kallar trenden för "job hugging": anställda klamrar sig fast vid sina jobb, inte för att de är nöjda utan för att alternativet känns mer riskfyllt.
Ekonomisk osäkerhet och oro för hur AI förändrar arbetsmarknaden förstärker försiktigheten. I Sverige har medarbetarnas tekniksjälvförtroende minskat kraftigt samtidigt som AI-användningen på arbetsplatserna ökar, enligt Manpower.
För arbetsgivarna kan det skapa en falsk trygghet. Att få säger upp sig betyder inte nödvändigtvis att personalen vill stanna. När arbetsmarknaden förbättras kan det uppdämda missnöjet i stället leda till en våg av jobbyten.
Samma faktorer som får människor att vilja lämna – lön, utveckling och balans i livet – är dessutom sådant de söker hos nästa arbetsgivare. Företag som misslyckas med dem riskerar därför både att förlora befintliga medarbetare och få svårare att rekrytera nya.
Tryggheten kan ha ett pris
Även för den anställde kan det kosta att stanna kvar. En rapport från Riksbanken, som Kollega tidigare rapporterat om, visade att personer som bytte jobb hade omkring tre procentenheter högre löneutveckling än de som stannade. För unga och högutbildade var skillnaden ännu större.
Det skapar arbetsmarknadens nya paradox: många vill vidare, men få vågar ta steget. Och ju längre osäkerheten består, desto fler riskerar att bli kvar på jobb de egentligen redan har lämnat – åtminstone mentalt.
Dennis Jerkovic