HEAD Engineering bygger Europas nya sprängämnesfabriker – vd:n om noteringen och orderstocken
Vid kalla krigets slut fanns sju större TNT-fabriker i Europa. I dag finns bara en. HEAD Engineering är en av få leverantörer som kan bygga nya, och nu berättar vd Per-Ove Melinder om noteringen på Spotlight.
Teckningsperioden löper den 26 oktober–2 november 2026. Teckningspriset är 22,5 SEK per aktie och första handelsdag planeras till den 6 november.
Nackabolaget har fyra projekt i Sverige, Ukraina, Grekland och Estland, och en orderstock om cirka 1,5 miljarder kronor. Under första halvåret 2026 ökade omsättningen med 22 procent till 133 MSEK, och för helåret räknar bolaget med en omsättning om 450–600 MSEK.
"Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av kapacitetsutbyggnaden i Europa och bedömer att det kommer att byggas nya sprängämnesanläggningar under många år framöver."
I intervjun berättar han varför bolaget noteras trots att det inte behöver kapital och vad som avgör när kunderna väljer HEAD. Han förklarar också hur milstolpsaffären påverkar intäkter och kassaflöde, och vad bolaget har att falla tillbaka på när utbyggnadsvågen väl avtar.
HEAD har varit verksamt sedan 1982 och tar inte in något kapital. Varför noteras bolaget just nu, och vad vinner ni på det?
Vi behöver inget kapital. Per den 30 juni hade vi en nettokassa på drygt 110 miljoner kronor och inga räntebärande skulder. Vi är dessutom lönsamma, under 2025 omsatte vi cirka 332 miljoner kronor med ett rörelseresultat om cirka 92 miljoner kronor, vilket motsvarar en rörelsemarginal på nästan 28 procent. Verksamheten är heller inte särskilt kapitalintensiv. Den fasta organisationen är ganska liten och kunderna betalar löpande när vi når olika milstolpar vilket gör att kunderna själva finansierar leveranserna löpande. Men vi har vuxit snabbt de senaste åren och är i dag ett helt annat bolag än för fem år sedan.
En notering ger oss synlighet mot kunder och myndigheter, och den gör det lättare att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Den gör det också möjligt att använda egna aktier vid framtida förvärv. Huvudägaren säljer en mindre del för att skapa den ägarspridning som krävs och behåller cirka 74 procent av kapitalet. Han har också lock-up i 12 månader på hela sitt innehav, och därefter i ytterligare 12 månader på halva.
Hur gick HEAD från teknikkonsult inom processindustrin till att leverera sprängämnesfabriker? Vad var vändpunkten?
Kärnan har alltid varit densamma: avancerad processdesign för kemisk industri, där säkerheten är kritisk. Vi har byggt läkemedelsanläggningar åt Astra och talloljeanläggningar åt de största massabruken. Steget till sprängämnen är tekniskt närmare än många tror, eftersom nitrering är kemiteknik. Vändpunkten kom efter Rysslands invasion av Ukraina.
En av våra medarbetare hade tidigare medverkat i uppförandet av sprängämnesfabriker i Indien och hade därigenom byggt upp värdefull erfarenhet inom området. När efterfrågan på europeisk expertis med aktuell erfarenhet av att etablera sprängämnesfabriker ökade, ledde detta till att potentiella kunder fick upp ögonen för vår kompetens och tog kontakt med oss.
År 2022 började vi marknadsföra kompletta anläggningar för TNT. 2023 tecknade vi det första kontraktet, i Ukraina, och 2024 fick vi krigsmaterieltillstånden från ISP. Vi har själva över 40 års erfarenhet av avancerad kemisk processteknik, och förvärvet av nuvarande VisPro 2025 tillförde ytterligare mångårig specialistkompetens och dokumenterad teknologi för sprängämnesproduktion.
Ni säger att det som saknas inte är kapital utan kvalificerade leverantörer. Hur många aktörer kan i praktiken leverera det ni gör, och vilka möter ni i upphandlingarna?
Det är ett litet antal. Det finns bara ett fåtal aktörer som har egen nitreringsteknik och dokumenterad erfarenhet av att leverera kompletta anläggningar. Dessutom krävs exporttillstånd, referensprojekt och förmåga att genomföra stora projekt. Antalet tillverkare av sprängämnen har också minskat under lång tid på grund av allt hårdare miljö- och säkerhetskrav, och därför finns det inte många som har gjort det här nyligen.
Är den stora efterfrågan på anläggningar för sprängämnen långsiktig? Vad händer när Europas kapacitetsutbyggnad är klar?
Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av kapacitetsutbyggnaden i Europa och bedömer att det kommer att byggas nya sprängämnesanläggningar under många år framöver. Sedan 1990-talet har en stor del av Europas tidigare produktionskapacitet avvecklats, och det tar tid att bygga upp den igen. Även om vi inte tror att varje europeiskt land kommer att ha en egen sprängämnesfabrik, ser vi ett behov av betydligt fler anläggningar än de som i dag är under uppförande.
När den nuvarande utbyggnadsvågen så småningom avtar har vi dels en eftermarknadsaffär kopplad till de anläggningar som byggts, dels våra andra verksamhetsområden att falla tillbaka på. Vår verksamhet har en lång historia inom avancerade processanläggningar. Redan på 1980-talet började vi bygga läkemedelsfabriker och under senare år har vi även uppfört flera talloljefabriker.
Det finns dessutom betydande tekniska likheter mellan läkemedels- och sprängämnesindustrin, inte minst genom användningen av nitreringsprocesser. Vi ser därför en naturlig väg framåt där vi, vid sidan av talloljeindustrin, på sikt återigen kan lägga större fokus på läkemedelsindustrin när efterfrågan på nya sprängämnesanläggningar normaliseras.
Ni har erhållit kontrakt i fyra upphandlingar och blivit utvalda som teknologileverantör i en femte. Vad avgör om kunderna väljer HEAD?
Det som avgör är att vi kan leverera hela den kritiska processdelen från en och samma leverantör: processdesign, utrustning, automation och driftsättning. Kunden får en beprövad process och ett team som har startat upp den här typen av anläggningar tidigare. Vi har också utvecklat egna lösningar, till exempel för att regenerera restsyra och destruera rödvatten. Det minskar kundens avfallsströmmar och råvarubehov, och lösningen används redan i projektet i Grekland.
För 2026 prognostiserar ni en omsättning mellan 450–600 MSEK med en rörelsemarginal på cirka 25 procent. Varför är intervallet så stort när en stor del av året passerat?
Det beror på hur vår affärsmodell fungerar. Vi har få men stora projekt, och omsättningen följer när de når sina milstolpar. Under andra halvåret ligger flera större leveranser och installationssteg i projekten. Exakt när de infaller styrs delvis av faktorer utanför vår kontroll, till exempel när kunden har byggnader och mark klara och när utrustningen levereras från tillverkarna.
Om en enskild milstolpe hamnar i december eller januari kan det flytta omsättningen med tiotals miljoner kronor mellan åren, utan att något har förändrats i projektet eller i den totala lönsamheten. Intervallet speglar den tidsosäkerheten. Det handlar inte om osäkerhet kring orderstocken, som är kontrakterad. Därtill påverkas omsättningen i kronor av valutakurserna, eftersom en stor del av våra kontrakt är i euro och dollar. Marginalen bedömer vi till cirka 25 procent, i linje med vårt långsiktiga mål.
Det operativa kassaflödet uppgick till –27 MSEK under H1 2026 och 55 MSEK under 2025, vilket är lägre än rörelseresultatet. Vad är orsaken till diskrepansen och när förväntas kassaflödet komma ikapp?
Vi intäktsför i takt med att projekten upparbetas men fakturerar vid avtalade milstolpar, så det finns alltid en skillnad mellan upparbetat och fakturerat. Per den 30 juni hade vi kundfordringar på cirka 182 miljoner kronor efter att ha fakturerat större milstolpar i slutet av perioden. Över ett helt projekt är kassaflödet och resultatet i stort sett detsamma. Merparten av fordringarna per 30 juni har sedan dess betalats i enlighet med våra betalningsvillkor.
Över vilken period räknar ni med att orderstocken på 1,5 miljarder SEK intäktsförs, och hur ser pipelinen ut för nya kontrakt därefter?
Vår nuvarande orderstock om cirka 1,5 miljarder kronor består av fyra projekt. Projekten i Grekland och Ukraina löper fram till 2027, medan projekten i Estland och Sverige sträcker sig till 2028. Huvuddelen av orderstocken kommer därmed att intäktsföras under perioden 2026–2028.
Utöver den befintliga orderstocken har vi redan blivit utvalda som leverantör i ytterligare ett projekt, samtidigt som vi för dialoger med ett antal potentiella kunder. Vi ser goda möjligheter att över tid fylla på orderstocken med nya kontrakt.
Vilka milstolpar vill du att bolaget ska uppnå de kommande åren?
Först och främst ska vi leverera de fyra anläggningarna i orderstocken. När de är i drift är de våra bästa referenser. Vi vill också vinna nya kontrakt utanför de nuvarande länderna, med fokus på Europa och Nordamerika, och bygga en organisation som klarar fler parallella projekt. På sikt vill vi ta oljeåtervinningen ut internationellt genom partnerskap i hamnar och återetablera oss inom läkemedelsindustrin. Allt detta ska ske med en bibehållen rörelsemarginal kring 25 procent.
Daniel Åstrand
Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.