Historiken visar: Så har utdragna regeringsförhandlingar tidigare påverkat börsen
Tre börsdagar efter det jämna svenska riksdagsvalet har OMXS30 backat 0,1 procent. Det är mindre än nedgången på 0,3 procent för det breda Europaindexet Stoxx 600. Även historiskt finns begränsat stöd för att utdragna regeringsförhandlingar i sig skulle sänka börsen.
Den vanliga föreställningen är att politisk osäkerhet skrämmer investerare. Men en sammanställning från Finwire, publicerad på Nordnet, visar en betydligt mer splittrad bild. Genomgången omfattar tio europeiska fall där regeringsbildningen tagit mellan 18 och 541 dagar.
Belgien och Nederländerna går emot tesen
De tydligaste exemplen pekar i motsatt riktning. När Bart De Wevers belgiska regering tillträdde 239 dagar efter valet i juni 2024 hade Bel 20 stigit 9,6 procent. Under samma period gick Stoxx 600 upp 2,2 procent.
Ännu starkare var utvecklingen i Nederländerna 2023–2024. Det tog 223 dagar att bilda Dick Schoofs regering, men under tiden steg AEX med 21,9 procent – nära tio procentenheter mer än Stoxx 600.
Bilden är dock inte entydig. Under Belgiens rekordlånga regeringskris efter valet 2010, som pågick i 541 dagar, föll Bel 20 med 11,7 procent. Stoxx 600 backade samtidigt 3,7 procent.
Flera av perioderna sammanfaller dessutom med pandemi, ränteförändringar eller andra händelser som gör den politiska effekten svår att isolera.
I sex av de tio fallen utvecklades den nationella börsen svagare än Stoxx 600, men skillnaderna var ofta små. Genomgången ger därför inget tydligt stöd för att långdragna regeringsförhandlingar ensamma pressar börsen.
Internationell konjunktur, räntor och börsernas sektorsammansättning väger sannolikt tyngre. Det syns även i Sverige, där börsen hittills inte har reagerat tydligt mer negativt än övriga Europa. Nu skiftar i stället fokus från valresultatet till hur snabbt en ny regering kan komma på plats.
Mandaten är klara – nu börjar förhandlingarna
Rösträkningen är avslutad och mandatfördelningen står fast på 176 mot 173. Ulf Kristersson har meddelat att han avgår, medan regeringen sitter kvar som övergångsregering tills en efterträdare är på plats.
Magdalena Andersson har samtidigt inlett samtal med Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Därefter väntar talmansrundor. En statsministerkandidat behöver inte samla 175 ja-röster, utan godkänns så länge färre än 175 ledamöter röstar nej.
Talmannen får lägga fram fyra förslag. Först om samtliga faller ska ett extra val hållas inom tre månader, enligt riksdagens regler. Carl Bildts varning för nyval är därmed ett möjligt senare scenario – inte nästa omedelbara steg.
För investerarna blir nästa hållpunkt därför inte mandatfördelningen, utan hur snabbt partierna kan enas om ett regeringsunderlag och en budget.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…