Sjuttio års data river sönder ränteskräcken – börsen stiger i sju fall av tio
Amerikanska tioårsräntor har stigit över 5 procent och Stockholmsbörsen har backat från augustirekorden. Men 70 år av börsstatistik ger en mindre dramatisk bild: börsen har gett positiv avkastning i mer än sju fall av tio, även under perioder med höga eller stigande räntor.
Det visar en analys från Privata Affärer, som gått igenom drygt 70 års månadsdata för S&P 500 och den amerikanska tioårsräntan. Den starkaste uppmätta korrelationen mellan ränteförändringar och efterföljande börsutveckling är minus 0,13 på sex månaders sikt – i praktiken statistiskt brus.
Positivt i sju fall av tio
När tioårsräntan legat över 6 procent har S&P 500 i genomsnitt avkastat 9,2 procent per år. Vid räntor mellan 3 och 6 procent är motsvarande siffra 6,6 procent. I båda fallen har börsen stigit under mer än sju av tio mätperioder.
Undantaget är snabba ränteuppgångar. När räntan ökat med mer än en procentenhet på tre månader har snittavkastningen sjunkit till 5 procent på tolvmånaderssikt. Även då har utfallet historiskt varit positivt.
Femprocentsstrecket blir ett test
Den amerikanska tioårsräntan nådde som högst 5,041 procent den 15 september, den högsta nivån sedan 2007, innan den föll tillbaka. Trots uppgången låg S&P 500 mindre än 3 procent under rekordnivån från augusti, enligt Reuters.
Förklaringen är framför allt företagens vinster. Prognoser från LSEG pekar på att vinsterna för bolagen i S&P 500 kan öka med 35 procent under 2026. Den utvecklingen har hittills vägt upp för att högre obligationsräntor gör ränteplaceringar mer attraktiva och pressar värdet av framtida bolagsvinster.
Vinsterna avgör börsens motståndskraft
Stigande långräntor behöver inte i sig vara ett svaghetstecken. Om uppgången drivs av en stark arbetsmarknad, högre tillväxt och förbättrade vinstutsikter kan den tvärtom spegla en robust konjunktur.
Trycket på räntorna är ändå reellt. USA:s statsskuld passerade 40 000 miljarder dollar i augusti och de årliga räntekostnaderna har överstigit 1 000 miljarder dollar. Brentoljan handlas åter över 100 dollar, vilket ökar inflationsrisken och försvårar Feds avvägning.
Inför Feds räntebesked den 16 september väntas centralbanken höja målintervallet med 0,25 procentenheter till 3,75–4,00 procent. För börsen blir signalerna om den fortsatta räntebanan minst lika viktiga som själva beslutet.
Historiken visar inte att räntan saknar betydelse, utan att den ensam är en svag börsindikator. Avgörande blir om företagens vinster fortsätter växa. Normala nedgångar på 10–15 procent kan då skapa köptillfällen – men om räntorna fortsätter upp samtidigt som vinstprognoserna faller förändras kalkylen snabbt.
Viktor Söderberg
Laddar kommentarer…