Höstens hetaste valfråga? Så går partierna isär kring ISK-skatten
Europaparlamentets talman besökte Stockholm och lyfte fram svenska ISK-konton som en förebild för hela EU. Samtidigt förbereder delar av oppositionen vallöften om att höja skatten på exakt samma konton.
Roberta Metsola besökte Nasdaqbörsen i Stockholm och hyllade det svenska sparsystemet som ett recept Europa borde kopiera. Polen har redan dragit slutsatsen och inför ISK-liknande regler med målet att utlösa investeringar på 250 miljarder kronor inom tre år, drivet av att 70 procent av polska hushålls finansiella tillgångar fortfarande ligger på sparkonton eller i kontanter. Detta har Dagens Nyheter rapporterat.
Det som har gjorts här i Sverige kan också göras i Europa. EU har inget val. Vi måste bli mer konkurrenskraftiga.
Roberta Metsola, talman i Europaparlamentet.
Fyra miljoner sparare och en reform som biter
Totalt 4,2 miljoner svenskar sparar nu i ISK-kontoformen, och över 450 000 nya konton öppnades under de senaste två åren, enligt Skatteverkets siffror.
Den som hade 300 000 kronor på sitt ISK betalade drygt 3 200 kronor i skatt år 2024. Från 2026 betalar samma person ingenting, efter att det skattefria beloppet höjts i steg till nuvarande 300 000 kronor. Bland 18 till 29-åringar uppger ungefär var tredje att de kommer att öka sitt sparande som en direkt följd av det höjda skattefria beloppet, enligt SEB:s undersökning Sparkollen, vilket vi tidigare rapporterat om.
Blockkamraterna oeniga om spararens framtida skatt
Ett rödgrönt valseger i höst innebär inte nödvändigtvis en gemensam skattepolitik för ISK, eftersom de tilltänkta samarbetspartierna går i otakt.
Socialdemokraterna vill lägga till en tredje skattenivå för sparande över 3 miljoner kronor, med ett höjt påslag på statslåneräntan. Partiet ställer sig samtidigt bakom den nuvarande skattefria grundnivån på 300 000 kronor.
Vänsterpartiet går betydligt längre: partiet vill sänka den skattefria grundnivån från 300 000 kronor till 50 000 kronor och ersätta schablonskatten med 30 procent kapitalskatt på faktisk vinst för innehav över 2 miljoner kronor. Miljöpartiet delar Vänsterpartiets linje om en sänkt grundnivå till 50 000 kronor.
Centerpartiet, en tänkbar samarbetspartner i ett rödgrönt block, sätter sig emot förändringarna och vill behålla dagens nivåer. Moderaternas presschef Amos Friedman kallar samtidigt skattehöjningsplanerna för "oansvarigt" i ett mejl till Dagens industri och varnar för att den hyllade svenska kapitalmarknaden tar skada.
På den borgerliga sidan är bilden tydligare. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill behålla dagens ISK-system och motsätter sig skattehöjningar. Kritiken handlar främst om att förändringar riskerar att slå mot sparande, investeringar och Sveriges konkurrenskraft.
ISK-kontot har på två år gått från skattedebatt till europeisk exportvara. Nu riskerar samma konto att bli valets mest laddade fråga, just när omvärlden bestämt sig för att kopiera det. Riksdagsvalet hösten 2026 avgör om Sverige fortsätter att vara den förebilden eller om det ändras.
