Hushållen öppnar plånboken – sparar mindre och lånar mer
Svenska hushåll drog ned på sparandet och ökade sina lån under årets sista kvartal. Nya siffror från SCB visar att skulderna växte snabbare samtidigt som det likvida sparandet föll kraftigt jämfört med året före.
Under årets sista kvartal blev hushållens nettosparande lägre samtidigt som låneökningen tilltog. Statistiska centralbyråns siffror pekar på att svenska hushåll i större utsträckning använde sina tillgångar, både till konsumtion och placeringar.
Minskade bankinskott och ökat intresse för fonder
En tydlig förändring jämfört med föregående år syns på bankkontona. Hushållen gjorde nettouttag på 3 miljarder kronor under fjärde kvartalet, medan motsvarande period året före visade nettosparande på samma belopp.
Samtidigt ökade hushållens investeringar i fonder och aktier. Under kvartalet köptes fondandelar för 23 miljarder kronor netto och börsnoterade aktier för ytterligare 1 miljard.
Denna utveckling indikerar att kapital flyttas från traditionellt banksparande till marknadsplaceringar, enligt SCB.
Snabbare skuldökning och lägre likvidt sparande
Hushållens likvida sparande, som visar skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, uppgick vid årsskiftet till 24 miljarder kronor. Det är 21 miljarder kronor lägre än samma kvartal året innan.
Under fjärde kvartalet sparade hushållen totalt 62 miljarder kronor i likvida tillgångar, samtidigt som skulderna ökade med 39 miljarder.
Nettoupplåningen var 12 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Vid årsskiftet uppgick hushållens totala lån till 5 453 miljarder kronor.
Den årliga tillväxttakten för skulder steg till 2,7 procent, vilket innebär en något snabbare ökning än under det föregående kvartalet.
Fler använder sina resurser
Sammanställningen från SCB visar att hushållen sparar mindre och lånar mer jämfört med året före.
Utvecklingen kan tolkas som ett tecken på ökad ekonomisk aktivitet, när fler väljer att konsumera eller investera efter en period av ökad försiktighet.
Samtidigt innebär minskat sparande och ökande skulder att hushållens ekonomiska marginaler minskar, vilket kan påverka deras motståndskraft vid framtida ränteförändringar eller ekonomiska svängningar.