Nyhet

Inflationen faller snabbare än väntat – ränteoron minskar för många

Inflationen faller snabbare än väntat – ränteoron minskar för många
Minskad sannolikhet för räntehöjningar. Bild: Anders Wiklund/TT

Goda nyheter för högt belånade hushåll och företag. Inflationen i eurozonens stora ekonomier sjunker mer än väntat. Det minskar sannolikheten för att ECB och Riksbanken måste strama åt med räntehöjningar.

– Överlag är det en tydlig riktning nedåt i allting, säger Amanda Sundström, räntestrateg på SEB, när hon summerar veckans preliminära inflationssiffror för juni från stora euroländer som Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland.

En preliminär junisiffra för hela eurozonen kommer på onsdag. Den första beräkningen av Sveriges juniinflation kommer på onsdag nästa vecka.

– Den svenska inflationsbilden domineras dels av politiska åtgärder (halverad matmoms, sänkt bensinskatt etc). Men sedan är det ett väldigt dämpat kostnadsläge i Sverige redan från början, så det är ju lite annorlunda utgångspunkt här, säger Sundström.

”Det hjälper Riksbanken”

För Riksbanken och Europeiska centralbanken (ECB) innebär det lägre inflationstrycket att behovet att strama åt med räntehöjningar minskar.

– Nu har vi fått goda nyheter vad gäller inflation flera gånger de här senaste veckorna. Dels själva utfallen vad gäller inflation, men också lägre prisplaner och lite lägre inflationsförväntningar, säger Sundström.

– Min bild är att det här stärker sannolikheten för att ECB inte gör något. Det hjälper i sin tur Riksbanken. Det blir lättare att ta beslut att inte göra något med räntan.

Redan innan de oväntat låga inflationssiffrorna har marknadens förväntningar på en räntehöjning från Riksbankens sida i år fallit till under 50 procent. För två veckor sedan var det snudd på 100 procent.

Nästa räntebesked från Riksbanken dröjer till den 20 augusti.

Styrräntan påverkar främst korta boräntor, med tre månaders bindningstid. Och de korta boräntorna antas därför inte röra sig särskilt mycket i närtid.

Allt bygger på Hormuzsundet

Boräntor med längre bindningstider kan dock stiga enligt proffsen – på grund av ökad tillväxt, förväntningar på styrräntehöjningar i framtiden och ett ökat behov av statlig upplåning.

– Gradvis högre, säger Sundström om långa boräntor framöver.

Robert Boije, chefsekonom på den statliga bolånebanken SBAB, gör en likartad bedömning.

”Vi tror att Riksbanken inte höjer styrräntan i år och då bör den rörliga bolåneräntan ligga någorlunda still. De långa räntorna räknar vi med kan gå upp lite grann till följd av låga bankmarginaler. Men då pratar vi om ett par tiondelar. Allt bygger dock på att konflikten mellan Iran och USA upphör och fartyg kan passera genom Hormuzsundet”, skriver han i ett mejl till TT.