Investerare: Då slår guldet nytt rekord igen
Guldpriset har rasat mer än 1 300 dollar sedan januaritoppen på över 5 500 dollar per uns. Ändå räknar erfarna placerare med att ett nytt rekord väntar inom två år, drivet av amerikansk statsskuld och en dollar som används allt mer som geopolitiskt verktyg. En joker i leken är Kina som köper på sig allt mer av ädelmetallen.
På torsdagen handlades guld till 4 151 dollar per uns. Det är en kraftig nedgång från årets topp, men analytiker läser inte in ett långsiktigt trendbrott i siffrorna.
Statsfinanserna pekar uppåt för guldet
Charlotte Yonge på Troy Asset Management spår ett nytt rekord redan inom 12 till 18 månader. Vid Financial Times symposium om ädelmetaller pekade hon på försämrade statsfinanser och den stigande amerikanska statsskulden som de viktigaste drivkrafterna, rapporterar Finwire.
Paul Carne på Aon Investments lyfter en annan strukturell förändring: dollarn används i allt högre grad som ett geopolitiskt verktyg. Det får både investerare och centralbanker att söka alternativa reservtillgångar.
Peter Marrone på Allied Gold formulerar det mer dramatiskt och menar att investerare bör ställa sig frågan om marknaden befinner sig i inledningen av en finansiell kris. Ian Cockerill på Endeavour Mining är mer teknisk i sin analys och bedömer att 4 000 dollar kan fungera som ett nytt prisgolv.
Kina köper mer guld på åtta månader än under hela fjolåret
En påtaglig kraft på marknaden som vi på Börskollen tidigare berättat om just nu är Kina. Under årets första åtta månader importerade landet över 1 000 ton guld till ett värde av 158,8 miljarder dollar. Det överstiger hela fjolårets import på 886 ton och 96,5 miljarder dollar.
Folkbanken har genomfört guldköp 23 månader i rad. Enbart i september köpte den kinesiska centralbanken 23 ton, det största månadsköpet på nästan tre år.
Motivet är politiskt, enligt Carsten Menke på Julius Baer Group. När västländerna frös Rysslands centralbankstillgångar 2022 drog Peking slutsatsen att guld i det egna valvet inte kan blockeras på samma sätt. Kinas innehav av amerikanska statsobligationer har sedan dess sjunkit till 618 miljarder dollar, en 18-årig bottennivå.
Parallellt driver kinesiska hushåll på efterfrågan. CSI 300-indexet är ned 8 procent i år medan S&P 500 stigit 13 procent, och fastighetssektorn befinner sig i en flerårig nedgång.
Kinas ettåriga statsobligation ger bara 1,2 procent, mot 4,46 procent i USA, vilket gör alternativkostnaden för det räntelösa guldet påtagligt lägre i Kina än på många västerländska marknader.
Råvarustrategisten Ewa Manthey på ING Bank understryker att centralbanker köper långsiktigt och är betydligt mindre priskänsliga än privata investerare. De globala centralbankköpen steg i september till den högsta nivån på nästan två år, vilket ger marknaden ett strukturellt prisgolv snarare än kortsiktig spekulation.
Daniel Åstrand
Laddar kommentarer…