Oväntade faktorn som kan lyfta guldet – Kina dammsuger marknaden
På åtta månader har Kina importerat mer guld än under hela fjolåret. Bakom de uppseendeväckande siffrorna döljer sig två parallella krafter: Pekings politiska vilja att minska beroendet av dollarn och kinesiska hushålls sökande efter trygghet i en skakig ekonomi.
Under årets första åtta månader importerade Kina över 1 000 ton guld till ett värde av 158,8 miljarder dollar. Det överstiger de 886 ton och 96,5 miljarder dollar som köptes under hela 2025.
Rysslands frysta tillgångar väckte Peking
Folkbankens (PBOC) motiv är i grunden politiskt, rapporterar CNBC. Enligt Carsten Menke på Julius Baer Group handlar det om USA:s användning av dollarn som utrikespolitiskt påtryckningsmedel och en vilja att minska beroendet av amerikanska statsobligationer som reservtillgång.
Lärdomen kom 2022, när västländer frös Rysslands centralbankstillgångar efter invasionen av Ukraina. Utlandsplacerade reserver kan blockeras vid geopolitiska spänningar. Guld i det egna valvet går inte att komma åt på samma sätt.
Kinas innehav av amerikanska statsobligationer sjönk till 618 miljarder dollar i juli, en 18-årig bottennivå. Centralbankens guldköp har pågått 23 månader i rad. Enbart i september köpte Folkbanken 23 ton, det största månadsköpet på nästan tre år.
Hushållen flyr fastigheter och hittar guld
Parallellt med statens strategi driver folklig oro på efterfrågan. CSI 300-indexet, Kinas aktiemarknadsbenchmark, är ned 8 procent i år medan S&P 500 stigit 13 procent under samma period.
Fastighetssektorn, länge den viktigaste sparformen för kinesiska hushåll, befinner sig i en flerårig nedgång. Kinas ettåriga statsobligation ger bara 1,2 procent i ränta mot 4,46 procent i USA. Alternativkostnaden för att hålla det räntelösa guldet är därmed påtagligt lägre i Kina än i många västerländska marknader.
Dessa flöden har fungerat som ett prisgolv. Trots att stigande amerikanska räntor normalt pressar ned guldpriset höll sig metallen över sommarens nivåer. Råvarustrategisten Ewa Manthey på ING Bank understryker att centralbanker köper långsiktigt och är betydligt mindre priskänsliga än privata investerare.
Kinesiska köp har blivit en viktig källa till strukturellt stöd för guldpriserna.
Ewa Manthey, råvarustrategist, ING Bank till CNBC.
Guldpriset föll drygt 8 procent i september till omkring 4 176 dollar per uns, efter att i januari ha toppat över 5 500 dollar. Aakash Doshi, guldstrateg på State Street Investment Management, prognostiserar att priset återhämtar sig till 4 750–5 500 dollar per uns vid slutet av första kvartalet 2027.
Ole Hansen, råvarustrategichef på Saxo Bank, pekar på tre faktorer som kan dämpa efterfrågan: förnyat förtroende för kinesiska fastigheter och aktier, en svagare yuan som gör guld dyrare i lokala termer eller höjda räntor som lockar sparare tillbaka till bankboken.
En större trendvändning kräver dessutom att centralbanker globalt tappar intresset för reservdiversifiering och att geopolitiska spänningar avtar. Inget av detta bedömer Hansen som "särskilt nära förestående".
Mattias Malmqvist
Laddar kommentarer…