Inwido siktar på 20 miljarder i omsättning till 2030 – vd: ”Vi kan definitivt nå tillväxtmålet”
Inwido redovisar sitt högsta kvartalsresultat hittills och ser utrymme att öka volymerna inom befintlig kapacitet. I en intervju med Börskollen berättar VD:n Fredrik Meuller om återhämtningen på marknaden, möjligheterna inom energieffektivisering och vägen mot en omsättning på 20 miljarder kronor 2030.
Fönster- och dörrkoncernen Inwido ökade omsättningen med 22 procent till 2 724 miljoner kronor under tredje kvartalet, varav 5 procent organiskt. Operationell EBITA steg från 268 till 334 miljoner kronor och marginalen förbättrades från 12,0 till 12,3 procent.
Förbättringen drivs framför allt av projektmarknaden, där orderingången ökade organiskt med 18 procent. Konsumentefterfrågan är fortsatt mer avvaktande, med en motsvarande ökning på 1 procent.
Fredrik Meuller ser ett betydande utrymme att öka volymerna inom befintlig produktionskapacitet. Under lågkonjunkturen har Inwido dessutom investerat i effektivare produktion, vilket enligt honom kan ge ett tydligt resultatlyft när efterfrågan stärks. Tillsammans med energieffektivisering och fortsatta förvärv ska det bidra till att nå omsättningsmålet för 2030.
För de läsare som inte känner till Inwido, kan du kort beskriva verksamheten?
Inwido bildades 2004 och börsnoterades 2014. Vi är ledande inom fönster- och dörrmarknaden i Europa (topp 3) med en pro forma omsättning om ca 10,5 miljarder SEK och ca 5 500 anställda i 15 länder.
Huvudkontoret ligger i Malmö och vi har en ytterst decentraliserad struktur/styrning där fokus och ansvar ligger hos våra 37 st affärsenheter.
Vi erbjuder fönster i trä, PVC och aluminium (och kombinationer därav), samt ytterdörrar, till både konsument/renoverings- (ca 60% av omsättningen) och projekt-/nybyggnationssegmenten.
Omsättningen ökade med 22 procent i kvartalet, varav 5 procent organiskt. Vad drev den organiska tillväxten, och hur mycket förklaras av högre volymer respektive prishöjningar?
Generellt ser vi en fortsatt återhämtning i industrin, om än från historiskt låga nivåer och med stor variation mellan marknaderna (Skandinavien bättre än konsumentsegmentet i UK respektive Finland).
Det drivs primärt av en något starkare konjunktur och en ökad förståelse för behovet av ökad energieffektivisering (plus incitament därtill i t ex Sverige - "Villaeffekten" från 1 september i år).
Bruttomarginalen är i princip oförändrad trots motvind från Mellanösternkonflikten - balanserat av volym, prishöjningar, operationell effektivitet och kostnadskontroll. Det går inte helt att särskilja effekterna av volym respektive pris, vi har åtnjutit båda, för de skiljer sig mycket åt mellan våra enheter.
Hur utvecklas konkurrensen på era viktigaste marknader, och vilka är Inwidos främsta konkurrensfördelar?
I stort är konkurrensen oförändrad, dvs fortsatt stenhård med hög prispress som följd. I England ser vi en naturlig konsolidering med mindre aktörer som försvinner från marknaden pga dåliga finanser, men det finns många kvar...
Vi står ut från mängden i flera dimensioner (vi är inte billigast), t ex: starka varumärken, hög kvalitet, hög leveransprecision, lokal förankring, brett erbjudande, lång branscherfarenhet, samt finansiella muskler (om du ska starta ett projekt som ska löpa över flera år vill du i dessa turbulenta tider vara säker på att fönsterleverantören verkligen finns kvar då).
Orderingången ökade organiskt med 18 procent inom projekt, medan konsumentsidan växte med 1 procent. Vad krävs för att även konsumentefterfrågan ska ta fart, och vilka tecken på en bredare återhämtning ser ni i dag?
Det krävs en fortsatt förstärkning av konjunkturen och att inflation/räntor håller sig på någorlunda låga nivåer. Bostadsmarknaden är en bra "barometer" för oss - fler transaktioner till högre priser är goda nyheter.
Energieffektivisering är en viktig del av ert långsiktiga tillväxtcase. I vilken utsträckning märks det redan i konkreta affärer, och på vilka marknader bedömer ni att potentialen är störst?
Medvetandegraden har definitivt ökat, kopplat till stränga vintrar och varma somrar, och allt högre energipriser. Dessutom ger ovan nämnda stimulanspaket "Villaeffekten" i Sverige viss medvind. Hittills är nog den positiva påverkan begränsad men från 2027 och framåt bör vi se fler liknande initiativ i samtliga EU:s medlemsländer.
Störst potential har marknader med en låg fönsterstandard (en- eller två-glas) och en hög andel fossila bränslen i uppvärmning, t ex Storbritannien. På området konkurrerar vi givetvis mot t ex värmepumpar, isolering och solpaneler.
Ni redovisar ert högsta kvartalsresultat hittills trots en fortsatt svag byggkonjunktur. Hur mycket utrymme finns att öka volymerna inom befintlig produktionskapacitet, och vad skulle en bredare återhämtning kunna innebära för lönsamheten?
Vi har definitivt ett betydande utrymme att ta emot större volymer, på såväl kort som lång sikt. Betänk att vi har tappat 20–30% i volym jämfört med "normalåren" före pandemin, samt att vi under de senaste åren av lågkonjunktur investerat mer i operationell effektivitet (nya moderna maskiner) än tidigare (jämfört med våra konkurrenter som trampat på bromspedalen).
Som vi har bevisat under årets andra och tredje kvartal så ger varje krona av mer volym en bra avkastning på bottenraden, det skulle alltså göra en stor positiv skillnad.
Ni har genomfört flera förvärv det senaste året. Hur utvecklas bolagen jämfört med era förväntningar, och vilka inköps- och produktionssynergier återstår att realisera?
Bolagen utvecklas väl och integrationsarbetet följer plan. För vissa är kulturskillnaden större än för andra, det är t ex inte alla som har gjort en månadsrapport tidigare och nu inom Inwido måste de göra det inom fem arbetsdagar. Det finns mer att hämta i samtliga de förvärvade bolagen, och det får ta den tid det tar, vi är långsiktiga ägare.
Avslutningsvis, hur ser du på Inwidos utveckling de kommande åren? Vilka möjligheter ser du som störst, och vad vill du att bolaget ska ha uppnått till 2030?
Jag tycker att Inwido går en ljus framtid till mötes. I Europa är denna industri fundamentalt attraktiv med en genomsnittlig historisk årlig tillväxt om 3–4%.
Nu börjar vi skönja en efterlängtad återhämtning och redan en liten lösning av de rejäla uppdämda renoverings- och nybyggnationsbehoven på våra marknader skulle innebära en klar förbättring i kapacitetsutnyttjande.
Lägg därtill den gröna omställningen, våra egna organiska tillväxtinitiativ (prissättning, nya produkter, etc.) samt synergistiska förvärv, så blir det rejält spännande. Vi kan definitivt nå tillväxtmålet om en omsättning på 20 miljarder SEK till år 2030, men det ska givetvis nås även på ett lönsamt sätt, så det är viktigt att vi gör rätt förvärv (kvalitet före kvantitet).
Viktor Söderberg
Laddar kommentarer…