ISK-kontot förvandlas till politiskt slagträ inför valet 2026
Miljontals svenskar har sina pensionspengar i ett investeringssparkonto. Beroende på vem som vinner höstens val kan spelreglerna för det sparandet förändras från grunden. Partierna är djupt oeniga, och klyftan mäts i hundratusentals kronor.
ISK är ingen sparform för de superrika. Medianbeloppet på ett ISK understiger 100 000 kronor, något som Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, understryker: sparformen används av den stora breda massan, inte av en privilegierad minoritet.
Höger vill öppna taket – vänster vill sänka det
Sedan 2012 har reglerna ändrats upprepade gånger. Schablonskatten höjdes politiskt 2016 och 2018, och de kraftigt stigande räntorna under 2022–2024 drev upp kostnaden ytterligare per automatik.
Nu gäller ett skattefritt grundbelopp på 300 000 kronor. Moderaterna och Liberalerna vill höja den gränsen till 500 000 kronor.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i stället sänka den till 50 000 kronor. Vänsterpartiet vill dessutom begränsa hur stort kapital som överhuvudtaget får ingå i ISK till två miljoner kronor.
Socialdemokraterna har öppnat för skärpt beskattning av större innehav utan att precisera en nivå. SSU:s styrelseledamot Sebastian Rasmusson illustrerar kritiken med ett räkneexempel: den som satte in tre miljoner kronor vid ISK-starten 2012 och sedan månadssparade 5 000 kronor har betalat en effektiv skatt på vinsten om cirka sex procent. I en traditionell depå hade motsvarande skatt uppgått till 30 procent.
Vad kostar ISK-sparandet
Förutsättningar
- Sparkapital: 500 000 kr
- Skattesats 2026: 1,065 % på belopp över fribeloppet
Dagens regler (fribelopp 300 000 kr)Beskattningsbart belopp: 200 000 krSkatt per år: 2 130 kr
Moderaternas förslag (fribelopp 500 000 kr)Beskattningsbart belopp: 0 krSkatt per år: 0 kr
SSU:s riktning (fribelopp 50 000 kr)Beskattningsbart belopp: 450 000 krSkatt per år: 4 793 kr
Skillnaden per år blir upp till 4 793 kr beroende på vem som vinner valet i exemplet ovan. Beräkningarna är förenklade och utgår från att sparkapitalet legat oförändrat under hela året.
Källa: Skatteverket, Handelsbanken, Morningstar.
Arques nyanserar dock bilden. Hur förmånligt ISK faktiskt är beror på statslåneräntan och den faktiska avkastningen. Han varnar också för oväntade sidoeffekter av ett tak: begränsningar kan driva sparare bort från börsen och mot bostadsmarknaden, vilket han beskriver som "inte heller sunt."
Osäkerheten är problemet – inte skattenivån
Frida Bratt, ekonomijournalist och krönikör på Dagens Industri och Privata Affärer, lyfter i Morningstar fram en dimension som ofta saknas i debatten. Staten tjänar också på ISK eftersom skatten tas ut oavsett börsens riktning, vilket ger stabila intäkter.
Det är den perfekta frågan för samtliga riksdagspartier att ta en position i. Det går att projicera sin ideologi på ISK. Synen på ägande, synen på vem som är rik. Allting ryms inom ISK.
Frida Bratt, ekonomijournalist och krönikör, Dagens Industri och Privata Affärer
Bratt och Arques är eniga: ISK:s verkliga värde för långsiktiga sparare vilar på förutsägbarhet. Regler som ändras efter varje val underminerar den grunden.
Bratt varnar dessutom för en sluttande plan. Varje ny begränsning gör nästa lättare att genomföra politiskt, och den som sätter in pengar i dag vet inte vilka regler som gäller om tio år.