Kevin Warsh ställs inför tuffa utmaningar som Trumps utvalde ekonomchef
Att vara ny på jobbet är inte alltid enkelt. Fråga bara Kevin Warsh. Kritiserad av ekonomer, dessutom pressad av skyhöga räntor och en statsskuld på 40 000 miljarder dollar.
På fredag håller USA:s centralbankschef Kevin Warsh sitt första riktigt stora tal när han framträder i Jackson Hole. Bland ekonomer och investerare kommer varje ord att dissekeras, särskilt som Warsh gjort det till en sak att inte säga för mycket.
– Han har nog ganska stor press på sig inför det där talet. På de presskonferenser han haft än så länge har han inte riktigt fungerat ihop med press- eller analytikerkåren. Folk undrar vad han menar egentligen och om det ska vara så här otydligt framöver, säger Jens Magnusson, chefsekonom hos SEB.
Utsågs av Trump
56-årige Warsh utsågs av president Donald Trump och tillträdde i maj i år. Starten har också varit tuff av flera skäl, bland annat på grund av vad ekonomer anser vara en ovilja att ge en tydlig bedömning av läget för den amerikanska ekonomin.
I en nyligen publicerad enkät bland ekonomer som University of Chicago Booth School of Business genomfört, lyftes bland annat kritik mot Warshs bristande kommunikation.
– Hans uppfattning är ju att man ska hjälpa marknaden mycket mindre. Man ska inte ge någon framåtblickande guidning och det är bättre att marknaden själv drar sina egna slutsatser än att tolka Fed, säger Magnusson.
– Det låter kanske rimligt men historien har visat att det är en tveksam strategi.
Tagit till sig
Det är just därför hans framträdande på fredag blir så intressant. Kommer Kevin Warsh att fortsätta på den inslagna vägen eller har han tagit till sig av kritiken?
Något som efterfrågas från marknadshåll är i alla fall någon form av information kring de fem särskilda arbetsgrupper som Warsh inrättat, påpekar Jens Magnusson. Detta i ett försök att modernisera och granska Federal Reserve.
– De ska visserligen rapportera framåt årsskiftet, men det finns nog ändå en och annan som hoppas att han åtminstone ska säga någonting.
Två andra ämnen där marknaden efterfrågar svar är hans syn på USA:s statsskuld, som nyligen nådde rekordnivån 40 000 miljarder dollar samtidigt som räntorna på landets långfristiga statsobligationer nått den högsta nivån på nästan 20 år.
Detta är något som kan få påverkan på global ekonomi och som behöver åtgärdas, säger Jens Magnusson, dock inte på det sätt som hittills gjorts av finansdepartementet genom återköp av statsobligationer.
– Jag är kritisk till det och tycker att det är ett tecken på en viss desperation, om än begriplig. Betalar man över 1 000 miljarder dollar om året bara i räntor på statsskulden – då har man problem.