Krönika: Börsen älskar AI – men förstår vi egentligen vad vi äger?
Det är svårt att öppna en tidning, nyhetsbrev eller sociala medier idag utan att mötas av de två mest populära bokstäverna idag: AI. Artificiell intelligens har blivit börsens stora tema, den kraft som förklarar både kursrusningar samt höga värderingar och visst finns det substans.
Tekniken förändrar redan idag hur företag arbetar, fattar beslut och skalar sina affärsmodeller. Men mitt i allt detta är det värt att stanna upp och ställa en enkel fråga: förstår vi småsparare vad vi faktiskt äger?
Du exponeras mer än du tror
För de flesta svenskar sker AI-exponeringen inte genom direktägda aktier, utan via breda globalfonder, USA-fonder eller teknikfonder. Där finns bolag som Nvidia, Microsoft och andra teknikjättar som i dag utgör en allt större del av index. Många sparare har alltså fått en betydande AI-exponering – ofta utan att aktivt ha valt det.
Många sparare där ute har alltså fått en betydande AI-exponering – ofta utan att dom vet om det själva.
Det är i sig inget problem. Tvärtom är passivt fondsparande fortfarande ett av de mest rationella sätten att bygga kapital långsikigt och friktionsfritt. Men när ett nytt tema tar över marknaden finns det en risk att förståelsen hamnar på efterkälken. Vi säger att vi äger ”AI”, men i praktiken äger vi ofta något mycket mer specifikt: halvledare, molninfrastruktur, mjukvaruplattformar och stora balansräkningar på det.
Det är skillnad på att investera i en teknik och att investera i ett bolag som råkar befinna sig rätt i tiden.
AI är inte en produkt
AI är inte en produkt som kan köpas och säljas isolerat. Det är ett verktyg, en möjliggörare och i många fall en kostsam investering. För varje bolag som lyckas skapa nya intäktsströmmar finns det flera som främst ser ökade kostnader, hårdare konkurrens och pressade marginaler. Det syns sällan i rubrikerna när optimismen är som störst.
För varje bolag som lyckas skapa nya intäktsströmmar finns det flera som främst ser ökade kostnader, hårdare konkurrens och pressade marginaler
Samtidigt är det mänskligt att vilja vara med. Börsen belönar stora teman, och AI är ett ovanligt starkt sådant – framtidsorienterat, konkret och lätt att förstå på ytan. Jämfört med mer abstrakta teman som demografi eller produktivitet känns AI nästan självklart. Klart man vill äga framtiden.
En historia som upprepar sig
Men historien visar att även sanna berättelser kan bli felprissatta. Teknikskiften sker ofta långsammare än marknaden först tror, och vinsterna fördelas inte alltid där kapitalet initialt hamnar. Det betyder inte att AI är en bubbla, men det betyder att avkastningen framöver sannolikt blir mer ojämn än vad de senaste årens börsutveckling antyder.
För småspararen handlar det därför kanske mindre om att jaga ”rätt” AI-bolag, och mer om att förstå sin helhet. Hur stor del av portföljen är redan exponerad mot amerikansk tech? Hur beroende är ens sparande av ett fåtal mycket stora bolag? Och hur bekväm är man med den koncentrationen om sentimentet skulle svänga? Att ställa de frågorna är inte pessimistiskt – det är moget.
AI kommer med stor sannolikhet att spela en avgörande roll i framtidens ekonomi. Men en sund investering kräver fortfarande samma sak som alltid: förståelse, tålamod och en viss ödmjukhet inför det vi inte vet
AI kommer med stor sannolikhet att spela en avgörande roll i framtidens ekonomi. Men en sund investering kräver fortfarande samma sak som alltid: förståelse, tålamod och en viss ödmjukhet inför det vi inte vet. Börsen må älska AI, men för den som sparar långsiktigt är förståelse ofta en bättre trygghet än entusiasm.
Kristoffer Matsson är grundare av Börskollen och har ett osunt stort intresse för privatekonomi och börsen. När han inte skriver krönikor eller analyserar marknaden ser han till att tekniken bakom webben och apparna rullar på – helst utan driftstörningar, men precis som på börsen finns inga garantier.