Laninge: I sexton år har svenskarna gjort exakt rätt – i juli
Som sparpsykolog hos Opti får jag den här tiden på året samma fråga från en rad olika journalister: hur kommer man tillbaka ekonomiskt efter sommaren?
Frågan kan tyckas uttjatad, men jag förstår relevansen. Längre ledighet ruckar på vanor och rutiner, man utsätter sig för fler tillfällen att handla spontant och en del lånar för att få semestern att gå ihop (ca 11% enligt en undersökning från Nordea 2025). Jag skulle till och med vilja hävda att för många är årets fattigaste månad inte januari utan september.
Jag förstår att ämnet är relevant, jag känner igen känslan. Själv avslutade jag sommaren med en vecka på Island, som i maj utsågs till världens dyraste land, före Schweiz. Det märktes, men det påverkade knappast mina tre barns beteenden och önskemål. Island är ett toppen-land, men lämna barnen hemma är min rekommendation.
Hur som helst, alla dessa postsemester-texter handlar om konsumtion, men hur ser sommaren ut för den som sparar långsiktigt i fonder?
Med hjälp av Fondbolagens förenings månadsstatistik för svenska aktiefonder, januari 2010 till juli 2026 (199 månader, exklusive premiepensionen) har jag hittat en privatekonomisk ljuspunkt mitt bland alla nyheter hur dyr sommaren är för många. Vi börjar med att titta på aktiviteten hos fondsparare.
Som du kan se så faller aktiviteten med ungefär en tredjedel i juli. Det gäller varje enskilt år i sexton år, och det som faller mest är inte köpen. Det är säljen. Uttagen ligger 43 procent under normal takt.
Själv har jag ofta tänkt att sommaren är en period då många riskerar att nalla från sitt långsiktiga sparande för att dryga ut semestern. Istället verkar det vara säljandet som tar semester.
Det andra fyndet är att sparandet inte tar någon skada. Nettosparandet i juli ligger 4,8 miljarder kronor över sin egen trend, och har gjort det i 15 av 16 år. Det är den mest pålitliga plusmånaden i hela underlaget.
Notera att det är tal om aggregerade bruttoflöden. Ett fondbyte syns som både ett uttag och en insättning, och statistiken kan inte skilja hushåll från rådgivare och institutioner. Så en del av sommarpausen är förmodligen branschen som semestrar, inte spararna som håller sig lugna.
Riktningen är dock svår att bortse från. Vi i branschen tjatar om att tid i marknaden slår tajming och om vikten av att du vet vad ”i båten”. Tjatigt men det går inte att komma ifrån att ett av de mer kostsamma beteendemisstagen är just aktiviteter som att omplacera, jaga trender och försöka tajma toppen och botten.
Två månader om året gör svenska fondsparare precis det vi på Opti predikar – alltid nått.
Självklart handlar det inte om att svensken i juli varje år väljer att agera som en kylig investerare fylld av kunskap om börspsykologi. Det är snarare omständigheterna som påverkar hur vi beter oss. Man är på sommarstället, sannolikt rätt frånkopplad från börsnyheter vilket verkar vara en optimal struktur för de flesta av landets fondsparare.
Så om du ska ta med dig något in i hösten är det att försöka klamra sig fast vid den typen av investerare som du varit under juli och försöka agera likadant under resten av året.
/Niklas
Niklas Laninge är sparpsykolog hos den oberoende fondroboten Opti.
*Om beräkningen: Underlaget är Fondbolagens förenings månadsstatistik för svenska aktiefonder, januari 2010 till juli 2026, exklusive premiepensionen. Varje månad är först delad med sitt antal bankdagar och därefter jämförd med ett centrerat 12-månaders glidande medelvärde av sin egen serie. Index 100 betyder alltså ”normal takt för just den perioden”, vilket gör juli 2011 jämförbar med juli 2025. Nettosparandet redovisas som avvikelse i miljarder kronor mot samma medelvärde.
Niklas Laninge