Nästan en av fyra äger bara en aktie – så skyddar du dig om börsen rasar
Svenska aktieägare samlar sina pengar i allt färre bolag. Men fler aktier är inte hela lösningen. Det som kan minska risken när börsen rasar är rätt mix av branscher, fonder och risknivå.
Enligt Euroclears aktieägarstatistik för andra kvartalet 2026 ägde svenska privatpersoner i snitt aktier i 4,8 bolag. Ett år tidigare var siffran 5,03.
Andelen som bara äger ett enda bolag steg samtidigt från 37,7 till 38,8 procent. Många av dem kan ha stora delar av sparandet i breda fonder, men för den som har huvuddelen av börspengarna i en aktie blir det bolaget avgörande.
Tolv bolag är ett riktmärke, inte en garanti
Aktiespararna rekommenderar omkring 10–15 aktier fördelade på fem till sex branscher. Avanzas genomgång av kundportföljer pekar åt samma håll: kunder med historiskt god avkastning har ofta ägt minst tolv bolag.
De med högst riskjusterad avkastning har dessutom haft en större andel fonder än snittkunden. Det är iakttagelser i backspegeln och inget bevis för att en viss fördelning fungerar bäst framåt.
Tolv aktier slår alltså inte automatiskt åtta eller tjugo. Lika viktigt är hur stor del av kapitalet som ligger i varje bolag och hur innehaven samverkar.
Mattias Malmqvist
Ett ras kostar dubbelt så mycket med fem aktier
Marknadsrisk drabbar hela börsen vid till exempel lågkonjunktur, stigande räntor eller finanskris. Bolagsrisk slår mot ett enskilt företag som tappar en stororder eller får redovisningsproblem.
Det är framför allt bolagsrisken som går att sprida bort. Ett räkneexempel visar hur stor skillnaden blir.
Med 100 000 kronor fördelade lika på fem aktier ligger 20 000 kronor i varje. Halveras en av dem medan resten står still försvinner 10 procent av portföljen.
Med tio lika stora innehav stannar samma förlust på 5 procent. Exemplet säger däremot inget om vilken portfölj som ger bäst avkastning över tid.
Tio teknikbolag ger ingen riskspridning
Flera aktier hjälper lite om de styrs av samma krafter. Tio teknikbolag kan falla tillsammans när marknaden värderar ned sektorn, och fastighetsbolag pressas samtidigt av högre räntor.
En tåligare portfölj kan blanda industri, finans, hälsovård, dagligvaror och teknik. Alla branscher behöver inte vara med och vikterna bör utgå från mål, tidshorisont och risktolerans.
Breda fonder är det enklaste sättet att nå många bolag på en gång. En global indexfond sprider pengarna över branscher och marknader beroende på vilket index den följer.
Fonder tar ändå inte bort risken. En bransch- eller landfond kan vara mer koncentrerad än namnet antyder, och den som redan äger stora svenska industribolag får mindre extra spridning av en Sverigefond med liknande innehav.
Investmentbolag ger exponering mot flera verksamheter genom en enda aktie. Vissa har koncentrerade portföljer och aktien kan handlas med rabatt eller premie mot substansvärdet, så de är inte likvärdiga med en indexfond.
Tre sätt att bygga en aktieportfölj
Breda fonder som grund
Passar dig som vill lägga lite tid på börsen. Tänk på att fonderna ändå faller när marknaden går ned och att pengar som behövs snart inte bör vara beroende av börsen.
Egna aktier plus fonder
Passar dig som vill välja enskilda bolag men samtidigt ha en bred bas. Se upp så att några få aktier inte styr hela portföljens utveckling.
10–15 aktier i 5–6 branscher
Passar dig som vill analysera bolag och följa upp innehaven löpande. Håll koll på skuldsättning, värdering och konkurrensläge, eftersom förutsättningarna förändras över tid.
Dämpa svängningarna med räntor
Även en väl spridd aktieportfölj faller i ett brett börsras. Pengar som behövs inom kort hör därför hemma utanför börsen, till exempel på ett sparkonto.
Den som vill dämpa svängningarna kan blanda in räntor och likvida medel. Rätt fördelning beror på sparhorisont, buffert och hur stora förluster ekonomin tål.
Fördelningen glider dessutom med tiden när vissa aktier stiger snabbare än andra. Nästa gång börsen faller kraftigt prövas inte antalet innehav, utan om du förstår riskerna och orkar sitta kvar.
Fem frågor till din portfölj:
- Hur hårt slås portföljen om det största innehavet rasar?
- Äger jag samma risk flera gånger genom liknande aktier eller fonder?
- Är jag för beroende av den svenska börsen?
- Klarar min tidshorisont att börsen tar tid att återhämta sig?
- Kan jag förklara varför jag äger varje innehav?
Mattias Malmqvist
Laddar kommentarer…