Nordiska fastighetsaffärer upp med 36 procent – men Sverige bär hela lyftet

Nordiska fastighetsaffärer upp med 36 procent – men Sverige bär hela lyftet
Transaktionsvolymen på den nordiska fastighetsmarknaden har ökat med 36 procent till knappt 20 miljarder euro under första halvåret 2026, jämfört med samma period året innan. Bild: Stockfoto.

Den nordiska fastighetsmarknaden omsatte knappt 20 miljarder euro under första halvåret 2026, en ökning på 36 procent. Men tar man bort Sverige försvinner uppgången nästan helt, enligt en ny rapport.

Bilden av en bred regional återhämtning håller därför inte helt. Övriga Norden bidrog sammantaget inte positivt till regionens tillväxt. Sverige stod ensamt för mer än hela nettoökningen.

Sverige drar lasset med 74 procents volymökning

Transaktionsvolymen i Sverige landade på cirka 122 miljarder kronor fördelat på drygt 160 affärer, enligt rapporten JLL Nordic Outlook. Det är en ökning på 74 procent jämfört med första halvåret 2025.

Bakom siffrorna syns en smal bas. Inhemska köpare stod för 91 procent av volymen, medan internationellt kapital i stort sett saknades på köpsidan.

Volymerna kommer framförallt från ägare som balanserar om sina portföljer, snarare än från en bred våg av nya köpare. Vi ser också att utfallet, både på hyresmarknaden och investerarmarknaden, speglar skillnaden mellan de bästa och resten.

Thomas Persson, Head of Capital Markets Nordics, JLL

Om nuvarande takt håller väntas den svenska helårsvolymen överstiga 200 miljarder kronor. Det förutsätter att de stora portföljaffärerna fortsätter att slutföras.

Polarisering pressar börsbolagen trots starka rubriker

Klyftan mellan marknadens vinnare och förlorare vidgas. I Stockholm CBD tecknas nu 17 procent av kontorsuthyrningarna över publicerad prime-hyra, upp från 9 procent 2023. Det signalerar ett framväxande "super prime"-skikt.

Börsnoterade nordiska fastighetsbolag befinner sig i en annan verklighet. Mediansubstansrabatten uppgick till 41 procent i slutet av augusti 2026, jämfört med 34 procent i vårens rapport. Bolagen agerar allokerare snarare än köpare och finansierar aktieåterköp delvis via försäljningar.

Räntebanan har vänt sedan vårens rapport. ECB höjde sin depositränta i juni och Norges Bank höjde i maj, medan Riksbanken legat kvar på 1,75 procent. Förväntningarna om höjningar i närtid har ökat för samtliga centralbanker, vilket sätter press på om den svenska volymtakten kan hålla i sig under andra halvåret.

Analys: Därför ratas fastighetsaktierna – trots stora rabatter
Substansrabatterna är stora, konjunkturen vänder och insiders har köpt aktier under sommaren.

Diskutera artikeln

Laddar kommentarer…