Nu har marknaden vänt – AI-jättarnas miljardinvesteringar straffas
Microsofts aktie rusade nära 9 procent i amerikansk efterhandel efter onsdagskvällens rapport. Inte för rekordtillväxt i Azure på 43 procent, utan för att bolaget lovade att investera mindre än väntat, menar Robert Andersson på Dagens industri.
Reaktionen illustrerar ett av de tydligaste marknadsskiftena på flera år. Det som nyss var ett trumfkort, nämligen ambitiösa investeringslöften i AI och datacenter, har förvandlats till en belastning.
Under de första åren av AI-boomen premierades nästan varje besked om större datacenter, fler Nvidia-chip och högre investeringsbudgetar. Resonemanget var enkelt: den som investerade mest skulle också vinna AI-racet. Nu tycks investerarna i stället fråga när investeringarna börjar ge avkastning.
Förväntningarna har flyttats från tillväxt till lönsamhet. Efter flera år av snabbt stigande AI-relaterade investeringar vill marknaden se att miljarderna omsätts i högre intäkter, starkare marginaler och växande fritt kassaflöde – inte bara ännu större expansionsplaner.
Meta bestraffas för att öppna plånboken
Parallellt med Microsofts uppgång föll Metas aktie strax över 7 procent, enligt Dagens industri. Bolaget levererade en svagare rapport än väntat och höjde samtidigt golvet för sin investeringsbudget 2026 från 125 till 130 miljarder dollar.
Signalen räckte för att marknaden skulle tappa tålamodet. Meta bär redan ett lågt förtroende för avkastning på AI-satsningar efter att ha plöjt ned tiotals miljarder dollar i metaverse utan tydliga resultat.
Inte ens beskedet om att bolaget nu öppnar för att sälja datorkraft till externa kunder vände stämningen.
Mönstret är inte isolerat till onsdagskvällen. Alphabet föll på börsen förra veckan trots ett starkt resultat när bolaget höjde sin investeringsprognos ytterligare. Enligt Andersson har marknadens fokus skiftat från capex-ambitioner till fritt kassaflöde och kapitallätta modeller.
Kinesiska modeller undergräver tesen om skalfördelar
Bakom skiftet ligger mer än bara humörsvängningar. Kostnadseffektiva kinesiska AI-modeller har naggat i kanten på övertygelsen att enorma datacenterinvesteringar automatiskt skapar ihållande konkurrensfördel.
Även utanför USA syns tecken på liknande logik, lyfter Andersson. Samsungs minnesdivision redovisade en resultatförbättring på över 2 800 procent, starkare än väntat, med kapacitetsbegränsningar i marknaden kvar till åtminstone 2028.
Ändå steg aktien knappt 1 procent efter att ha handlats ned 20 procent veckan innan.
Att värdera bolag på investeringslöften snarare än kassaflöde borde enligt Andersson ha begravts efter IT-kraschen år 2000. Nu, ett kvarts sekel senare, är frågan om skiftet vi ser är en varaktig kurskorrigering eller bara nästa pendel.
Dennis Jerkovic