Ny kostnadsbov äter upp boräntevinster – så dyrt är det att bo i hus i Sverige

När räntorna äntligen har fallit och sänkt hushållens lånekostnader så tynger en annan utgiftspost landets villaägare. Nu är det i stället stigande elpriser som driver upp utgifterna och pressar boendekostnaderna.  

Efter en period av sjunkande räntor har svenska husägare kunnat räkna hem lägre kostnader för sina lån. Men de minskade ränteutgifterna uppvägs till stor del av att elpriserna stigit markant.

Zmarta Husägarindex för fjärde kvartalet 2025 visar att elen nu är en av de tyngsta posterna i hushållsbudgeten.

Kylan har fått elpriserna att stiga och vattennivåerna i dammarna att sina. De låga nivåerna i vattenmagasinen väntas påverka elpriserna åtminstone ända fram till sommaren.

Elpriset tar ut vinsten av lägre räntor

Enligt Zmarta Husägarindex har en genomsnittlig villaägare med 70 procents belåning nu årliga boendeutgifter på cirka 157 000 kronor. Det innebär en minskning med drygt 3 000 kronor jämfört med föregående kvartal, men den största lättnaden kommer från lägre räntor.

På ett år har ränteutgifterna fallit med över 5 000 kronor. Sedan toppnoteringen i början av 2024 är minskningen hela 54 000 kronor, eller 42 procent, för genomsnittshushållet. I Stor-Stockholm är nedgången ännu större – där har utgifterna minskat med omkring 86 000 kronor sedan toppen.

Samtidigt har hushållens elräkningar fortsatt att stiga. Den årliga elkostnaden för ett typiskt småhus når nu nästan 27 000 kronor, vilket är 2 500 kronor mer än kvartalet före enligt Zmarta.

Räntelättnaden har framförallt gynnat husägare med stora lån. Den stora utgiftsboven har i stället varit elpriserna

Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta/uScore

För många hushåll innebär det att effekten av lägre räntor till stor del äts upp av ökande elkostnader.

”Räntorna är den enskilt största utgiften för de flesta husägare och därefter elen. Om husägare vill sänka sina kostnader ska de verkligen lägga krut på att jämföra sina räntor och elavtal”, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind.

Kostnader för olika regioner och belåningsgrader

Boendekostnaderna varierar kraftigt mellan olika delar av landet och beroende på hur mycket av huset som är belånat. Nedan visas hur utgifterna ser ut för en genomsnittlig villaägare med 70 respektive 85 procents belåning, enligt Zmarta Husägarindex för fjärde kvartalet 2025.

Källa: Zmarta.

I Stor-Stockholm är boendekostnaderna högst, och en villaägare med hög belåning betalar nära 293 000 kronor om året. I riket som helhet ligger motsvarande siffra på cirka 189 000 kronor.

Zmarta Husägarindex bygger på en sammanvägning av flera kostnadsposter, däribland räntor, amortering, el, vatten och avlopp, sophämtning, villahemförsäkring och fastighetsavgift.