Ny statistik avslöjar: De 10 europeiska länderna med högst och lägst minimilöner

Minimilöner varierar kraftigt mellan europeiska länder under 2026, både i nominella belopp och när hänsyn tas till köpkraft. Samtidigt ökar löneskillnaderna mellan toppdirektörer och industriarbetare i Sverige till nya rekordnivåer, enligt aktuella rapporter.

En ny kartläggning visar att Europas minimilöner fortsatt uppvisar betydande skillnader, medan svenska vd-löner samtidigt utvecklats i en helt annan takt jämfört med lönerna för vanliga arbetstagare.

Stora gap mellan Europas minimilöner

Minimilönen i de 22 EU-länder som har lagstadgad nivå varierar från 620 euro i Bulgarien till 2 704 euro i Luxemburg, visar siffror från Eurostat som återges av EuroNews.

Om man inkluderar kandidatländer är Ukraina lägst med 173 euro, följt av Moldavien med 319 euro per månad.

I den högsta kategorin återfinns fem länder vars minimilön överstiger 2 000 euro: Luxemburg, Irland (2 391 euro), Tyskland (2 343 euro), Nederländerna (2 295 euro) och Belgien (2 112 euro).

Frankrike ligger strax under med 1 823 euro och Spanien på 1 381 euro, vilket illustrerar tydliga nivåskillnader även mellan närliggande länder.

Eurostat delar in Europas minimilöner i tre nivåer: över 1 500 euro, mellan 1 000 och 1 500 euro, samt under 1 000 euro.

Av 29 undersökta länder — 22 EU-medlemmar och sju kandidatländer — ligger minimilönen under 1 000 euro i 15 länder. Samtliga kandidatländer återfinns i den lägsta gruppen, tillsammans med flera östeuropeiska nationer.

De 10 länderna med högst minimilön i Europa (EUR/månad):

Källa: Eurostat.

De 10 länderna med lägst minimilön i Europa (EUR/månad):

Källa: Eurostat. * = land utanför EU.

Enligt genomgången finns ingen lagstadgad minimilön i Italien, Österrike eller de nordiska länderna Sverige, Danmark och Finland.

Köpkraft minskar skillnaderna

Justering för köpkraft (PPS) visar att skillnaderna mellan länderna krymper, eftersom det tar hänsyn till levnadskostnader.

I PPS-termer är Tyskland högst med 2 157, följt av Luxemburg med 2 035 och Nederländerna med 1 979.

Polen, Rumänien och Nordmakedonien förbättrar sina positioner när köpkraft beaktas, medan Tjeckien och Estland tappar mest i rankingen. I jämförelsen mellan nominell lön och köpkraft kvarstår dock de nio högsta länderna i toppen.

Enligt experter vid European Trade Union Institute är högre produktivitet en grundläggande faktor för högre löner.

Ekonomier med stark industrisektor eller högteknologisk verksamhet tenderar att ha högre produktivitet och därmed högre löner. Även arbetstagarnas förhandlingsstyrka påverkar löneutvecklingen.

De 10 länderna med högst minimilön (köpkraftsjusterat, PPS):

Källa: Eurostat.

De 10 länderna med lägst minimilön (köpkraftsjusterat, PPS):

Källa: Eurostat. Uppgifter för Turkiet avser andra halvåret 2024. * = land utanför EU.

Löneskillnader i Sverige fortsätter att öka

En ny rapport från LO, som vi rapporterat om, visar att skillnaden mellan toppdirektörers och industriarbetares inkomster i Sverige nådde en ny topp 2024.

En toppdirektör tjänar nu 77 gånger mer än en industriarbetare, en ökning från 71 året före.

2019 motsvarade vd-lönen i snitt 60 industriarbetarlöner bland de 50 största svenska börsbolagen. Under de senaste krisåren har klyftan växt i snabbare takt, enligt rapporten.

Det måste få ett stopp, det är nog nu.

Johan Lindholm, LO:s ordförande enligt TT.

LO:s undersökning visar att löneklyftan mellan vd och arbetstagare stigit trendmässigt sedan 1980, då motsvarande skillnad var nio industriarbetarlöner.

I vd:arnas totala inkomster ingår även kapitalinkomster, men enligt LO-ekonom Anna Almqvist är det främst löneutvecklingen som förklarar den ökade klyftan de senaste åren.

Fackförbundet LO framhåller att klyftan påverkar förtroendet för både näringsliv och politik, enligt vad ordförande Johan Lindholm säger att han uppfattar bland medlemmarna.