Ny undersökning: Chefer blir sjuka av jobbet – experterna pekar ut lösningen
Sex av tio chefer uppger att rollen skadar deras hälsa. Mer än hälften har övervägt att lämna jobbet på grund av sitt mående. Samtidigt betalade Försäkringskassan ut 9,9 miljarder kronor i sjukpenning för stressrelaterad ohälsa under 2024.
Bakom siffrorna finns en webbaserad enkät som en del av Chefs undersökning ”Hur mår chefen?” med över 1 000 chefer, genomförd i mars 2026, och ett mönster som forskare har sett byggas upp i decennier.
Engagemanget räcker inte
Åtta av tio chefer beskriver sin arbetsbelastning som hög eller extremt hög. Fem av tio pekar på otydliga roller och motstridiga krav som centrala orsaker, och nästan lika många upplever ensamhet i sin roll.
Paradoxen är skarp: 89 procent uppger att de känner sig engagerade och motiverade. Ändå har mer än hälften övervägt att sluta.
Av dem rapporterar 49 procent fysiska hälsoproblem kopplade till jobbet och 54 procent psykiska.
Sju av tio chefer har på eget initiativ prövat åtgärder som mindfulness, meditation eller stresshanteringsprogram. Resultatet är nedslående: bara 16 procent uppger att insatserna faktiskt hjälpt. Tolv procent säger att det inte gjort någon skillnad alls.
Jag blir uppgiven och trött. Undersökningen understryker precis allt som jag har sett de senaste 20 åren när jag har jobbat med chefers arbetsmiljö. Möjligen att det blivit ännu något värre över tid.
Linda Corin, fil doktor i arbetsvetenskap och forskningsledare på Institutet för stressmedicin till Chef.
Rapporten "Sveriges sjukaste yrken 2025" från Skandia slog fast att den psykiska ohälsan ökar allra mest bland chefer och tjänstemän av alla yrkeskategorier. Mellan 2019 och 2024 ökade sjukskrivningar längre än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa mest inom bank, försäkring samt information och kommunikation.
Samhället betalar – utan att veta hur det botas
Det finns ett begrepp för det cheferna faktiskt gör: sjuknärvaro. Enligt Chef uppger 74 procent att de bara varit borta från jobbet en till två dagar det senaste året. Falcks hälsodata visar att fyra procent av cheferna var korttidssjuklediga under 2024, jämfört med 13 procent av medarbetarna.
Ohälsan syns sällan i sjukstatistiken. Men i samhällsekonomin är den svår att dölja.
Vi vet mycket om orsakerna till stressrelaterad sjukdom, men betydligt mindre om vad som verkligen hjälper människor att komma tillbaka i arbete. Det behövs mer forskning och mer erfarenhetsutbyte mellan centrala aktörer för att ge sjukskrivna det stöd de har rätt till.
Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan i Försäkringskassans årliga lägesrapport.
Sedan september 2019 har de pågående stressrelaterade sjukfallen ökat med 11 procent, till 35 800 personer, enligt Försäkringskassan. Tre av fyra drabbade är kvinnor. Stressrelaterade sjukskrivningar tenderar dessutom att bli längre än vid andra diagnoser.
En ljusglimt finns i siffrorna: arbetstagare som fick det stöd de behövde från sin arbetsgivare hade 19 procent högre chans att återgå i arbete. Kunskapen om hur det stödet ska utformas är dock fortfarande otillräcklig, och ansvaret för den frågan har ännu inte landat hos någon tydlig aktör.
Experternas svar: Det måste bli ett organisatoriskt ansvar
En ny studie från Institutet för stressmedicin, som Vgregion.se rapporterat om, visar att avgörande faktorer för chefers handlingsutrymme i första hand finns på organisationsnivå och inte hos den enskilda chefen.
Chefer som verkar i organisationer med ett öppet samtalsklimat kring psykisk ohälsa, tydligt ledningsstöd och etablerade arbetssätt upplever ett betydligt större handlingsutrymme. "Ett viktigt budskap är att förebyggande arbete vid psykisk ohälsa inte kan reduceras till individuellt ledarskap. För att chefer ska kunna agera tidigt krävs organisatoriska strukturer, tydligt ledningsstöd och ett öppet klimat", säger Linda Corin, forskningsledare vid Institutet för stressmedicin.
Det syns också i vad som konkret gör skillnad.
Friskfaktorer som stöd från chef, ett bra arbetsklimat och möjlighet till återhämtning har en tydlig och mätbar effekt, enligt Feelgoods Jobbhälsorapport 2026. Personer med alla tre friskfaktorer har tre gånger lägre risk för korttidsfrånvaro jämfört med dem som saknar dem.
För varje extra friskfaktor minskar dessutom andelen med psykiska besvär med omkring tio procentenheter.
Problemet är att organisationer ofta väljer fel nivå för sina insatser.
Utbrändhet är inte ett individuellt problem, det är ett systemdesignproblem. Grundorsakerna är oklara prioriteringar, felriktade incitament och bristande beslutsstrukturer, enligt Business Harvard Review. Generiska lösningar som träning i motståndskraft missar poängen; effektiva ledare förebygger utbrändhet genom att designa om arbetet.
Forskare på uppdrag av Arbetsmiljöverket har undersökt de vanligaste hindren för att komma tillrätta med ohälsosam arbetsbelastning. Förutsättningar för verksamma åtgärder saknas ofta på flera nivåer i en organisation, från ledning till första linjens chefer.
"Om kommunikationen mellan de olika nivåerna brister, vilket ofta händer i större organisationer, blir det svårare att genomföra förbättringar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön", säger Magnus Åkerström, docent vid Institutet för stressmedicin till Arbetsmiljöverket.
När den ohälsosamma arbetsbelastningen får konsekvenser som ökad sjukfrånvaro läggs större fokus på individen, istället för att komma tillrätta med organisatoriska och strukturella problem.
Dennis Jerkovic