Nya bolånetaket minskar spartiden till kontantinsats - upp till 4,5 år snabbare

Förslaget att höja bolånetaket till 90 procent väntas korta tiden det tar att spara till kontantinsats avsevärt. Beräkningar visar att spartiden minskar med i genomsnitt 1,5 år, och i Stockholm kan minskningen bli upp till 4,5 år.

Den föreslagna förändringen av bolånetaket innebär att köpare kan låna en större andel av bostadens värde, vilket leder till ett lägre krav på kontantinsats och kortare spartid.

Effekterna varierar mellan olika regioner men bedöms vara störst där bostadspriserna är högst.

Stora skillnader i spartid och kontantinsats mellan regionerna

Regeringen har föreslagit att taket för bolån höjs från 85 till 90 procent vid köp av ny bostad, där förändringen föreslås träda i kraft den 1 april.

SBAB har med hjälp av data från Booli Pro analyserat vad det innebär för köpare av en genomsnittlig etta i landets 21 största städer.

Enligt SBAB minskar behovet av kontantinsats i genomsnitt med cirka 61 000 kronor. Minskningen är dock betydligt större i vissa områden; i Stockholm handlar det om drygt 150 000 kronor, medan skillnaden i Sundsvall är knappt 30 000 kronor.

Beräkningarna visar även att spartiden – alltså tiden det tar att spara ihop till kontantinsatsen – minskar från i snitt 55 månader till 33 månader om bolånetaket höjs, vilket motsvarar en minskning med 1,5 år.

I Stockholm är skillnaden särskilt tydlig, där spartiden minskar med 54 månader, vilket är cirka 4,5 år.

Att spartiden i snitt bedöms minska med 1,5 år är såklart toppen. Det är lång tid för en ung person som vill köpa sin första bostad. Dessutom kan det komma med flera ekonomiska vinster. Att äga är generellt billigare än att hyra. Historiskt sett har bostadspriserna också utvecklats positivt över tid. Desto snabbare du kommer in desto snabbare kan du åtnjuta den eventuella värdeökningen – snarare än att försöka spara i kapp med den.

Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Effekten kvarstår även vid stigande bostadspriser

SBAB:s simuleringar visar att även om bostadspriserna skulle stiga med 5 eller 10 procent i samband med en höjning av bolånetaket, skulle behovet av kontantinsats fortsatt vara påtagligt lägre än med dagens regelverk.

Till exempel skulle kontantinsatsen i Stockholm fortfarande vara drygt 120 000 kronor lägre om priserna stiger med 10 procent. I Linköping skulle skillnaden vara 55 000 kronor under samma förutsättningar.

För småhusköpare i Stockholm, där genomsnittspriset på ett småhus ligger på 6,78 miljoner kronor, innebär förslaget en minskad kontantinsats på 340 000 kronor vid maxbelåning, något vi tidigare skrivit om. På nationell nivå motsvarar detta en sänkning på 192 000 kronor.

Regionala exempel på minskad spartid

I Göteborg beräknas spartiden minska med 33 månader, och i Malmö handlar det om 19 månader. Även mindre städer som Västerås och Umeå ser en minskning på 11 respektive 20 månader.

SBAB:s beräkningar utgår från ett antagande om ett månatligt sparande på 4 000 kronor, med en årlig ökning av sparandet på 4 procent och 4-procentig avkastning.

De 10 kommunerna där spartiden minskar mest:

Källa: SBAB och Booli. Siffror vid köp av en genomsnittlig etta.

Sammanfattningsvis innebär det höjda bolånetaket en tydligt förkortad spartid till kontantinsats över hela landet, med störst effekt i regioner med höga bostadspriser.