OECD: Växande risker för svensk ekonomi
Efter två års stagnation växer riskerna för svensk ekonomi i en osäker och snabbt skiftande värld, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Avreglera hyresmarknaden och stärk skattebasen är två råd från organisationen.
Sverige borde fasa ut hyresregleringar, införa en kommunal fastighetsskatt och ta bort skattesubventioner till bostadsägare för att skapa bättre balans på bostadsmarknaden, enligt OECD.
Detta skulle enligt OECD:s chefsekonom Ántonio Pereira kunna bidra till fler bostäder till de ekonomiskt svagaste – även i storstadsområdena.
Sverige har gått sämre än andra
OECD tycker även att byggprocessen och tillståndsgivning kan snabbas på med digitala verktyg, för att få fart på utbudet av bostäder.
Höga hushållskulder och en stor andel rörliga räntor bland bolånen beskrivs av OECD som faktorer som har bromsat svensk ekonomi.
– Bostadsmarknaden är viktig för att förstå varför Sverige har gått sämre än andra under en period, säger OECD-ekonomen Jon Pareliussen på en pressträff.
– Det är faktorer som spelar stor roll när hushållen stramar åt sin konsumtion, tillägger han.
De skattelättnader som regeringen har genomfört på drivmedel och renoveringar hjälper inte låginkomsttagare, konstaterar, Pereira.
I sin genomgång av svensk ekonomi ser OECD också ett behov av skolreform och satsningar på högskoleutbildningar. Mer resurser till arbetsmarknadspolitik, satsningar på vuxenutbildning och praktikplatser efterlyses också för att få upp kunskapsnivån och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.
”Kvaliteten på högre examen verkar ha sjunkit”, skriver OECD i rapporten.
De beskriver yrkesutbildningsprogram som ”impopulära” samtidigt som arbetssökande med låg kunskapsnivå har svårt att hitta jobb, vilket skapar socialt och politisk missnöje.
”Sverige har tagit ett steg bakåt”
Men Sverige får också beröm. Bland annat för en av de lägsta nivåerna på statsskulden bland OECD-länderna och ett stabilt finanspolitiskt ramverk. Och penningpolitiskt agerar Riksbanken rimligt som det är nu, med paus för räntesänkningar i väntan på inkommande data.
Sverige präglas även av hög levnadsstandard och en större andel av befolkningen som deltar i arbetskraften än i många andra OECD-länder.
Men när det gäller klimatpolitiken vill OECD-ekonomerna se snabbare marknadsanpassade åtgärder, förbättrad styrning och att Sverige förstärker sitt ”långsiktiga åtagande" för att bromsa klimatförändringar.
– Sverige har tagit ett steg bakåt. Det verkar onödigt, säger OECD-ekonomen Jon Pareliussen.
Fakta: OECD ser risker för bakslag
OECD:s ekonomer räknar med att svensk tillväxt i år ökar till 1,6 procent, för att fortsätta uppåt till 2,3 procent 2026. I fjol låg tillväxten på måttliga 0,7 procent. Den så kallade KPIF-inflationen – som enligt Riksbankens mål ska ligga kring 2 procent – väntas stiga till 2,8 procent i år och sjunka tillbaka till målet 2026. Den låg i fjol på 1,9 procent. Arbetslösheten väntas toppa på 8,7 procent i år, upp från 8,4 procent 2024. OECD-ekonomerna tror dock att den dämpas till 8,3 procent 2026. Enligt OECD kan man anta att privatkonsumtionen stärks med högre reallöner och bättre arbetsmarknadsförhållanden, medan arbetslösheten antas sjunka tillbaka när efterfrågan på arbetskraft ökar. Riskerna i prognosen är på nedåtsidan – det vill säga, OECD-ekonomerna ser en större risk för bakslag än för positiva överraskninar. OECD pekar på det spända läget vad gäller global handel och den geopolitiska utvecklingen. En svagare global tillväxt kan få betydande effekter på den öppna svenska ekonomin. Källa: OECD Economic Surveys, Sweden 2025 (Volume 2025/13)
Källa: Joakim Goksör/TT