Partierna eniga om försvarssatsning på 300 miljarder – men hur ska den finansieras?
Sverige står inför en stor försvarssatsning med en investering på 300 miljarder kronor. Alla åtta riksdagspartier har kommit överens om denna historiska upprustning, men oenighet råder kring finansieringen.
- Försvarsbudgeten ökar kraftigt till 300 miljarder kronor.
- Samtliga riksdagspartier står bakom satsningen.
- Finansieringen av satsningen debatteras fortfarande.
Enligt Privata Affärer har Sveriges riksdagspartier nått en enighet om en omfattande försvarsinvestering. Denna satsning, som uppgår till 300 miljarder kronor, syftar till att uppnå Natos förväntade mål för försvarsutgifter.
Målet är att medlemsländerna ska spendera minst 3,5 procent av BNP på militärt försvar och 1,5 procent på civilt försvar.
Enighet över partigränserna
Trots den politiska enigheten om satsningen kvarstår oenighet kring hur finansieringen ska ske. Socialdemokraterna har föreslagit en särskild beredskapsskatt, men detta förslag har avvisats av statsminister Ulf Kristersson.
Försvarsminister Pål Jonson betonar vikten av den breda politiska överenskommelsen och menar att den är unik i en internationell kontext.
Det är mycket bra för Sverige att vi i dag kan presentera en bred och långsiktig politisk överenskommelse om mycket kraftfulla satsningar på försvaret de kommande åren.
försvarsminister Pål Jonson (M).
Fokus på långsiktig upprustning
Det nya försvarsbeslutet baseras på ett tidigare beslut från riksdagen och syftar till att förstärka och tidigarelägga upprustningen. Fokus kommer att ligga på att stärka krigsdugligheten hos krigsförbanden samt att utöka utbildning och övning av värnpliktiga och anställda.
Detta innebär även en förstärkning av luftvärnet och markstridsförmågan samt en ökad kapacitet för långräckviddig bekämpning.
Förhandlingarna om försvarsbudgeten har pågått under våren, och även om en överenskommelse har nåtts, är detaljerna kring finansieringen fortfarande under diskussion.