Pensionen: Ett extra arbetsår kan ge tusenlappar mer i månaden livet ut – vad väljer du?
Från och med 2026 gäller inte längre en fast pensionsålder i Sverige. Riktåldern har tagit över och rör sig uppåt i takt med att vi lever längre. Ett enda extra år i arbetslivet kan ge upp till 2 300 kronor mer i pension varje månad, livet ut.
De flesta känner inte till hur stor skillnaden faktiskt är. Ändå är det ett av de viktigaste ekonomiska valen en löntagare kan göra.
Riktåldern klättrar – och tar med sig kraven
Den 1 januari 2026 avskaffades begreppet pensionsålder i det svenska systemet. Dagens riktålder ligger på 67 år, men enligt E55 väntas den stiga till 68 år för dem födda 1967–1980, till 69 år för födda 1981–1996 och upp mot 70 år för senare årskullar.
Längre medellivslängd innebär att pensionskapitalet måste räcka under fler år. Systemet justerar sig automatiskt, oavsett vad den enskilde föredrar.
Kontrasten mot det gamla systemet är tydlig. Av dem som föddes 1938 tog 77 procent ut pension vid exakt 65 år. Bland dem födda 1958 var motsvarande andel nere på 22 procent, enligt Pensionsmyndigheten.
Sena år värderas fyra gånger högre
Mekaniken bakom siffrorna är det som verkligen överraskar. Ett extra arbetsår sent i karriären kan vara minst fyra gånger mer värdefullt för pensionen än ett år i början av yrkeslivet.
Förklaringen är tvådelad: du fortsätter att tjäna in till pensionsbehållningen samtidigt som det kapital du redan samlat ihop fördelas på färre återstående år. Kombinationen ger ett kraftigt utslag i månadsbeloppet du kommer få.
Ta en sjuksköterska med en pension på 22 200 kronor i månaden. Jobbar hon till 69 år i stället för riktåldern stiger beloppet till 29 600 kronor, enligt beräkningar från AP7.
Att arbeta ytterligare några år kan bidra till att du får flera tusenlappar extra i plånboken varje månad.
Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar
För en grundskollärare med genomsnittlig lön ger ett extra arbetsår drygt 2 000 kronor mer per månad. Stannar läraren kvar ytterligare ett år utöver det blir ökningen 4 300 kronor.
Nu 2026 har riktåldern införts, vilket höjer åldern med ytterligare ett år för när man tidigast kan ta ut sin inkomst- och premiepension. Vi förväntar oss då ytterligare höjda kompensationsgrader.
Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten
Kompensationsgraden, alltså pensionens andel av slutlönen, har redan vänt uppåt och nådde 70 procent för nyblivna pensionärer 2026. Det är ett trendbrott efter år av nedgång.
Daniel Åstrand
Trots de starka incitamenten att jobba längre uppger unga vuxna i Sverige att de vill gå i pension vid 63. Samtidigt räknar de med att behöva arbeta till 72. Det nio år stora gapet visar på en grundläggande spänning i systemet och kostnaden för att välja det tidiga alternativet är nu större än någonsin.
Vad väljer du? Frihet eller mer kvar i plånboken när du väl är fri?