Pensionsexperten: Då lönar det sig att ta ut pensionen redan i 64-års åldern
Du behöver bli minst 88 år gammal för att det ska löna sig att vänta med pensionsuttaget. För en stor del av alla 64-åringar är det en ålder de aldrig når, och det förändrar hela pensionskalkylen.
Det låter kontraintuitivt, men matematiken är tydlig: den som tar ut allmän pension redan vid 64 och fortsätter jobba till riktåldern vid 67 kan bygga en sparbuffert på upp till 500 000 kronor. Det är inte ett råd om att sluta jobba tidigare, utan om att utnyttja systemets logik.
Brytpunkten som få känner till
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, baserar sitt resonemang på en rapport från Pensionsmyndigheten, enligt Aftonbladet. Principen är enkel: månadsbeloppen blir visserligen lägre vid ett tidigt uttag, men räknat på det totalt utbetalade beloppet under hela livet finns en avgörande brytpunkt.
Man måste bli minst 88 år för att ett senare uttag ska ge ett större totalbelopp.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.
Nackdelarna är reella och ska inte underskattas. Varje år före riktåldern sänker månadsbeloppet med 6 till 7 procentenheter, vilket innebär att den som börjar ta ut vid 64 får ungefär en femtedel lägre pension varje månad, livet ut.
Därtill kostar det en medelinkomsttagare 1 500 till 2 000 kronor mer i skatt per månad fram tills det förmånligare grundavdraget träder in det år man fyller 68 år.
Räkneexemplet med Agneta illustrerar strategins potential. Hon tar ut allmän pension från 66, parallellt med arbete, och sparar hela nettotillskottet på 14 203 kronor i månaden. På ett år har hon 170 436 kronor på kontot.
Att vänta ett år till hade gett 698 kronor mer per månad netto, men för att det ska löna sig totalt krävs att hon lever minst 20,3 år till efter uttaget.
En stor del av 64-åringarna befinner sig i riskzonen
SCB:s medellivslängd på 82,5 år för män och 85,5 år för kvinnor döljer en viktig detalj: bland de faktiskt avlidna syns en tydlig topp runt 89 respektive 90 år. Många överlever alltså brytpunkten, men Svärdman har identifierat sju faktorer som statistiskt ökar risken för att inte göra det.
- Är man
- Lider av kraftig övervikt
- Röker
- Har hög alkoholkonsumtion
- Lider av en allvarlig sjukdom
- Har låg inkomst
- Uppbär sjukersättning
Den som omfattas av två eller fler av de här faktorerna har rent statistiskt en förhöjd risk att dö i förtid. Det är med andra ord en väldigt stor del av 64-åringarna som befinner sig i riskzonen.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.
Föräldrar som dött i förtid utgör enligt Svärdman också en riskfaktor, på grund av genetiska samband. Strategin kräver dessutom järndisciplin: den som inte faktiskt sparar undan pengarna riskerar en mer utsatt ekonomisk situation livet ut, med lägre månadsbelopp och utan den buffert som var hela poängen.
En praktisk varning att ta med: en sparbuffert över 100 000 kronor kan påverka rätten till bostadstillägg. Den som blir arbetslös bör dessutom pausa pensionsuttaget för att skydda a-kassan. Det optimala upplägget förutsätter att man känner sin egen ekonomi på djupet innan 64-årsdagen.
Dennis Jerkovic