Pensionsgap: Unga vill sluta jobba vid 63 – men verkligheten säger något annat

Allt fler unga svenskar drömmer om en tidig pension. Men en ny undersökning från SEB visar att verkligheten talar ett annat språk: unga vill lämna arbetslivet vid 63, men räknar med att det i själva verket blir först vid 72 – det största gapet sedan mätningarna startade 2008.

• Unga vill lämna arbetslivet betydligt tidigare än prognosen visar.
• Skillnaden mellan önskad och förväntad pensionsålder är rekordstor.
• Fler unga har börjat spara, men många saknar eget pensionssparande.

Som Börskollen tidigare rapporterat ökar oron för pensionen i Sverige. En tydlig trend är att oron är störst bland yngre – särskilt de som är födda på 1980- och 1990-talen.

Nu kommer ytterligare en undersökning som bekräftar den utvecklingen.

Enligt en färsk rapport från SEB, genomförd av Demoskop, finns det ett rekordstort gap mellan ungas drömmar om pension och vad de själva tror är realistiskt. Enligt SEB vill unga helst pensionera sig vid 63 års ålder, men tror att de faktiskt kommer att lämna arbetslivet först vid 72 – en skillnad på nio år, vilket är den största skillnaden sedan mätningarna startade 2008.

Förändrade riktåldrar påverkar ungas förväntningar

Bakgrunden till det växande gapet är bland annat de höjda riktåldrarna i det svenska pensionssystemet. Riktåldern är inte bindande, men styr när det är möjligt att ta ut allmän pension och grundskydd. Efter riksdagens beslut 2019 har den successivt höjts, och för dagens 25-åringar innebär prognosen att pensionen tidigast kan tas ut runt 70 års ålder. Den utvecklingen har gjort att ungas förväntningar stigit, även om viljan att avsluta arbetslivet tidigare består.

Ökade risker och eget ansvar för framtida pension

Det växande gapet mellan önskad och förväntad pensionsålder kan få konsekvenser, såsom ökat missnöje med välfärdssystemet och risk för ohälsa eller mental utmattning. Frågan är om det är rimligt att alla ska kunna arbeta upp i 70-årsåldern.

Om människor tvingas arbeta långt efter den ålder de själva önskar kan det skapa missnöje med välfärdssystemet och en svagare framtidstro.

SEB

Samtidigt visar undersökningen att 52 procent av unga vuxna redan har ett eget pensionssparande. Det indikerar en ökad medvetenhet om behovet av att förbereda sig ekonomiskt för framtiden.

Resterande del av gruppen saknar dock ett eget sparande, vilket ökar risken för ekonomisk besvikelse vid pension.

Initiativ på politisk och arbetsmarknadens nivå, såsom höjda tjänstepensionsavsättningar och åtgärder mot åldersdiskriminering, diskuteras. Även individen har ett eget ansvar, där ett regelbundet sparande kan göra stor skillnad över tid.

Slutsatsen är att gapet mellan ungas pensionsdrömmar och verkliga förväntningar aldrig har varit större, och att både samhälle och individ behöver agera för att minska skillnaden.