"Perfekt läge att kräva lägre boränta": Bankernas dubbelspel synas – höjde blixtsnabbt, men sänker sen inte

När oron för stigande inflation blossade upp höjde storbankerna sina bolåneräntor innan Riksbanken ens hunnit agera. Nu har marknadsräntorna fallit tillbaka. Sänkningarna lyser däremot med sin frånvaro – en passivitet som kan kosta dig upp tiotusenlappar om du inte är på tårna och agerar.

Det är inte ett misstag, utan ett genomgående mönster.

Innehåller annonslänkar till Compricer.

Bankerna tog chansen – och håller kvar den

I samband med att kriget i Mellanöstern bröt ut och inflationsfarhågorna steg snabbt, höjde flera storbanker sina bolåneräntor. Argumentet var stigande finansieringskostnader.

Sedan dess har läget förändrats. Stibor-räntan, som ingick i bankernas argumentation, har halverats från sin topp. Marknaden prisar inte längre in tre höjningar från Riksbanken i år.

Ändå sitter bankerna stilla. Som ekonomijournalisten Frida Bratt skriver på Di:

Bankernas följsamhet med marknadsräntorna tycks endast gälla i en riktning.

Förklaringen, menar Bratt, är att bankernas marginaler på rörliga bolån historiskt sett är låga, delvis till följd av att konkurrensen hårdnat med nya aktörer på marknaden. Det stigande ränteläget blev en förevändning att återta marginal.

Tre saker du kan göra redan idag

Frida Bratts råd är att aktivt använda de fallande finansieringskostnaderna som förhandlingsargument och jämföra snitträntor mellan aktörer. Bland de banker som höjer och sänker i takt finns alltid någon som vill ta marknadsandelar och därmed är mer förhandlingsvillig.

Och resonemanget är liknande från Finansinspektionen, som ofta är ute och uppmanar konsumenter att vara mer aktiva:

"Vi skulle nog få en mer välfungerande marknad om konsumenter var mer rörliga", säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.

En fälla att undvika är att binda lånet på olika löptider, eftersom det försvårar omförhandling av hela lånet och gör det svårare att byta bank. En annan är att utgå från listräntan, bankens officiella utgångspris, som i flera fall ligger en hel procentenhet över bankens egna snittränta.

Langemarks budskap är rakt: ställ frågor till banken tills du förstår exakt vad du betalar och varför. Byt bank om svaret inte är tillfredsställande.

Vad kan det då kosta att sitta stilla?

Skillnaderna mellan bolåneaktörerna är inte marginella. Vi kikade på data över snittbolåneräntor för olika löptider och banker för mars månad, sammanställda av Konsumenternas. 

Som framgår av tabellen nedan är skillnaden mellan banken med högst och lägst snittränta förhållandevis hög, mellan 0,41-0,76 procentenheter.

För ett bolån på fyra miljoner kronor med rörlig ränta innebär "fel" bank eller utebliven förhandling en merkostnad på upp emot 30 400 kronor per år, före ränteavdrag.

Tidigare data från Fi visar också att endast var femte bolånetagare har omförhandlat sin ränta och var tredje uppger att de saknar tillräckliga kunskaper för att ens försöka.

Lägsta snitträntorna just nu

Om vi studerar de lägsta snitträntorna just nu, baserat på data från Compricer, ligger den lägsta rörliga räntan på marknaden är 2,61 procent hos Stabelo, och för en bunden 1-åring 2,62 procent eller 3,18 procent för en 5-åring hos Danske Bank.

Det finns med andra ord betydande pengar att spara varje år. I vår stora bolåneguide ger vi fler konkreta tips som du kan använda för att sänka din kostnad:

1. Jämför räntor – Se vilka aktörer som erbjuder lägst ränta just nu (besök vår guide eller spana i tabellen nedan).
2. Undersök villkoren – Kolla om rabatter finns kopplade till belåningsgrad, energieffektivitet eller organisationsmedlemskap.
3. Hämta individuellt erbjudande – Tar under en minut och är inte bindande.
4. Begär amorteringsunderlag – Kostnadsfritt och signalerar till din bank att du överväger att flytta.
5. Konkurrensutsätt din bank – Använd konkurrenternas erbjudanden som förhandlingskort.
6. Byt bank om det lönar sig – Det är enklare än de flesta tror.