Plånboken dominerar i valrörelsen – men gör pengar oss lyckligare? Så svarar svenskarna
Partierna lovar skattesänkningar och slopade avgifter inför valet. Men en majoritet av svenskarna tror ändå inte att mer pengar gör folk lyckligare, att döma av en ny undersökning. Det de faktiskt bråkar om hemma är vem som tar hand om vardagspusslet.
Mycket av den politiska debatten inför valet på söndag har kretsat kring plånboksfrågor. Samtidigt kommer en ny undersökning från SBAB som visar att 52 procent av svenskarna inte tror att människor med mycket pengar generellt är lyckligare än andra.
Vi och de andra ser pengarna olika
Bilden blir dock mer komplex när frågan riktas inåt. 45 procent tror att de själva skulle bli lyckligare av mer pengar, medan 44 procent inte tror det.
En tyst distinktion verkar alltså finnas: pengar hjälper kanske inte andra, men möjligen oss själva. Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, kommenterar den något kluvna bilden:
Det tyder på att sambandet mellan pengar och välbefinnande är betydligt mer komplext än att mer pengar automatiskt skulle innebära högre livskvalitet.
Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, SBAB
Undersökningen genomfördes av Sifo under slutet av augusti med drygt 1 000 respondenter i åldern 18 till 79 år.
Mattias Malmqvist
Vardagspusslet slår ekonomin fyra mot ett
Bara 8 procent uppger att pengar är den vanligaste konfliktorsaken i relationen. Jämför det med 35 procent som pekar på vardagspusslet och 28 procent som nämner hushållsarbetet.
Tid och ansvar slår alltså ekonomi som primär konfliktkälla med en faktor på nästan fyra mot ett. Det är en siffra som borde ge politiska strateger en del att tänka på.
Forskningen ger svar på tal
Den eviga frågan om pengar gör människan lyckligare har också forskningen återkommit till. Bland annat gjordes en uppmärksammad studie på Handelshögskolan i Stockholm förra hösten, då över 2 000 personer i åldern 60 till 97 år följdes. Resultaten visade att deltagarna i genomsnitt kunde tänka sig att gå ner 3 651 kronor i månaden för att känna sig lyckligare. På 20 år motsvarar det 875 000 kronor.
Inkomst har en tydlig positiv effekt på välbefinnandet upp till ungefär 50 000 till 60 000 kronor i månaden. Därefter planar effekten ut.
Deltagarna uppskattade dessutom att en kärleksrelation motsvarar en inkomstökning på cirka 30 000 kronor i månaden räknat i lyckoterminer.
Fyra faktorer sticker ut som särskilt avgörande: gemenskap, känsla av kontroll, balans och riktning i livet. Tillsammans förklarar de nästan hela variationen i självrapporterat välmående.
Laddar kommentarer…