Rapport avslöjar: Denna grupp får 5 700 kronor mindre i pension än andra i sin årskull
De är födda samma år, har levt i samma land och gick i pension vid samma ålder. Men när 57:ornas pensionsavier landar i brevlådan skiljer det nästan 6 000 kronor i månaden mellan den som är född i Sverige och den som kom hit utifrån. Det är inte en statistisk kuriositet, det är skillnaden mellan ekonomisk frihet och bidragsberoende.
Pensionsgapet för årskullen 1957 uppgår till 5 687 kronor per månad före skatt, enligt rapporten "Vad blev det för pension för utrikesfödda?" från Folksam, som Aftonbladet rapporterat om. Utrikes födda i årskullen får i median 17 370 kronor, mot 23 057 kronor för årskullen i stort.
Från 650 kronors skillnad till en klyfta på 5700
Så har det inte alltid sett ut. När 37:orna gick i pension strax efter millennieskiftet var skillnaden bara 650 kronor, och de flesta utrikes födda i den generationen var arbetskraftsinvandrare som anlänt på 60- och 70-talen, gick rakt in på arbetsmarknaden och fick konkurrenskraftiga löner från dag ett.
För dem som kom som flyktingar under 80- och tidigt 90-tal förändrades bilden i grunden. Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam och rapportförfattare, beskriver mekanismen: etableringstiden kunde ta sex till sju år, vilket innebar förlorade intjänandeår i ett pensionssystem som belönar varje arbetad krona.
Gapet har sedan växt generation för generation. För 45:orna var det 2 445 kronor. För 55:orna hade det nått 6 549 kronor, innan det för 57:orna landade på 5 687 kronor.
Pensionsgapet växer med varje generation:
| Årskull | Samtliga | Utrikes födda | Gap |
|---|---|---|---|
| 1937 | 20 424 kr | 19 774 kr | –650 kr |
| 1945 | 20 839 kr | 18 394 kr | –2 445 kr |
| 1950 | 23 779 kr | 19 463 kr | –4 316 kr |
| 1955 | 24 612 kr | 18 063 kr | –6 549 kr |
| 1957 | 23 057 kr | 17 370 kr | –5 687 kr |
Källa: Aftonbladet. Tabellen visar total pension före skatt och medianvärde i 2024 års priser för de undersökta årskullarna.
Till detta kommer sektortillhörigheten. Väl inne på arbetsmarknaden hamnade många i branscher med svag täckningsgrad för tjänstepension, vilket pressade ned både den allmänna och den tjänstebaserade pensionen.
Effekten syns tydligt i bidragsstatistiken. Tre av fyra utrikes födda i 57:or-kullen får garantipension, mot 49 procent för årskullen totalt. Var fjärde får bostadstillägg, och äldreförsörjningsstöd är mer än fem gånger vanligare i gruppen.
På 20 år har andelen utrikes födda pensionärer som uppbär någon form av grundskydd mer än fördubblats.
Tre reformförslag - inga särlösningar
Svärdman betonar, enligt Aftonbladet, att hans förslag inte riktar sig mot en specifik grupp. Det handlar om systemförändringar med bred effekt.
Vi tycker att det rent generellt ska premieras att man har jobbat även till låg lön. Därför borde garantipensionen moderniseras så att den tar hänsyn också till arbetsinsatsen och inte bara bosättningstiden.
Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam till Aftonbladet.
En moderniserad garantipension som väger in arbetsinsatsen utöver bosättningstiden skulle stärka inte bara utrikes födda utan även kvinnor och låginkomsttagare generellt. Svärdman föreslår dessutom att avkastningsskatten på tjänstepension slopas eller begränsas och att skattegynnat privat pensionssparande återinförs för alla.
Bilden har ljusare inslag på andra håll. Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, konstaterar, enligt Dagens Nyheter, att en nybliven pensionär i årskullen 1957 typiskt sett har 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med för tio år sedan, drivet av att fler jobbat hela vägen fram till pensionsåldern.
Antalet jobbonärer, personer över 66 som fortsätter arbeta, ökade med 20 000 under 2024 till totalt 465 000.
Regeringen föreslår att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjs från 66 till 67 år från och med den 1 januari 2027, en förändring som gynnar både pensionärer och den som fortsätter arbeta efter riktåldern, vilket vi tidigare rapporterat om.
I genomsnitt beräknas skatten sänkas med cirka 2 300 kronor per person och år för dem som berörs. Åldersgränsen kopplas till riktåldern för pension, vilket innebär att gränsen automatiskt följer med uppåt i takt med att riktåldern höjs.
Systemet kan leverera, men som 57:ornas siffror visar, långt ifrån för alla.
Tips: Så kan du stärka din framtida pension
Pensionsgapet byggs ofta upp under många år, men det finns flera konkreta åtgärder som kan förbättra utfallet:
- Säkerställ att du har tjänstepension. Tjänstepensionen står i genomsnitt för 20–25 procent av den totala pensionen. Saknar arbetsgivaren tjänstepension kan det vara värt att förhandla om extra pensionsavsättningar eller själv spara motsvarande cirka 5 procent av bruttolönen.
- Spara privat om du saknar tjänstepension. Har du ingen tjänstepension är individuellt pensionssparande (IPS) fortfarande avdragsgillt. För den som har tjänstepension är ISK eller kapitalförsäkring ofta de vanligaste alternativen.
- Börja spara tidigt. Även relativt små belopp gör stor skillnad över tid. Ett månadssparande på 500 kronor i en billig indexfond kan växa till över en halv miljon kronor på 30 år.
- Se över vilka stöd du kan ha rätt till. Garantipension, bostadstillägg och andra delar av grundskyddet kan ha stor betydelse för den som haft låga inkomster eller få år på arbetsmarknaden.
- Arbeta så många år som möjligt. Varje extra arbetsår ger både fler pensionsrätter och färre år som pensionen ska räcka till. Ett års senarelagt uttag kan höja pensionen med omkring 6–7 procent livet ut.
- Överväg att bli jobbonär. Att fortsätta arbeta efter pensionsåldern samtidigt som pensionen tas ut kan ge möjlighet att bygga upp en buffert inför den dag arbetsinkomsten försvinner. Samtidigt är det viktigt att känna till att tidigt uttag innebär lägre månadsbelopp resten av livet.
- Undvik långvarigt deltidsarbete om möjligt. Deltid påverkar inte bara lönen här och nu utan även framtida pension och löneutveckling.
- Kontrollera din pension regelbundet. På MinPension.se kan du se hela pensionsbilden och få en uppfattning om hur olika pensionsåldrar påverkar den framtida inkomsten.
För den som redan i dag ser att pensionen riskerar att bli låg är den viktigaste åtgärden att få en tydlig överblick över situationen. Ju tidigare eventuella luckor upptäcks, desto större möjlighet finns att påverka slutresultatet.
Dennis Jerkovic