Rapport avslöjar: Detta toppar ungas önskelista i arbetslivet – ändå tvivlar hälften på att det blir verklighet

De vill inte ha snabb karriär eller hög lön. Psykisk hälsa, hållbarhet och trygghet toppar listan över vad unga värdesätter i arbetslivet. Ändå tror bara 46 procent att de faktiskt kommer att få det.
Bakom årets studentfirande döljer sig ett förväntansgap som siffror från Bliwas Anställningsbarhetsrapport 2026 gör svårt att ignorera. Rapporten bygger på svar från drygt 2 000 unga vuxna och visar hur generationen ser på sin egen framtid.
Systemet levererar inte det unga söker
Fyra av tio anser att utbildningen inte rustat dem för arbetslivet. Lika många pekar på bristen på praktisk erfarenhet som det största hindret för att komma in på arbetsmarknaden.
Bara var femte ung vuxen beskriver sig som mycket hoppfull inför framtiden. Det är anmärkningsvärt lågt för en grupp som formellt sett just tagit sitt livs första stora kliv.
Vi har gjort det som samhället har sagt åt oss att göra: studerat, tagit examen och investerat i vår framtid. Ändå möts många nyexaminerade av en stängd dörr till arbetsmarknaden. Det handlar inte om bristande drivkraft hos unga, utan om ett utbildningssystem som inte ger tillräcklig vägledning.
Dima Jaddo, tillträdande ordförande för Saco Studentråd i pressmeddelande från Bliwa.
Femton procent uppger att de valde sin utbildning utan att känna till alternativen. Enligt Jaddo börjar vägledningsbristen redan i grundskolan och följer sedan med genom hela utbildningskedjan.
Antiklimaxet kommer när trycket släpper
Det psykiska efterspelet av övergången är ett mönster som märks tydligt inom företagshälsan. Charlotte Valleskog, psykolog på Feelgood, beskriver för Bliwa hur reaktionen ofta uteblir tills belastningen väl har lättat: kroppen vågar först då känna efter.
Resultatet kan se ut som ett antiklimax. Flak, fest, blommor och sedan en rungande tystnad. Det är precis då många mår som sämst.
Problemet är strukturellt, inte individuellt. Så länge kopplingen mellan utbildning och arbetsliv förblir svag riskerar nästa generations studenter att möta exakt samma stängda dörrar.
När så många unga själva upplever att utbildningen inte gett dem rätt förutsättningar då är det inte ungdomarna det är fel på. Det är systemet.
Daniel Olemyr, ansvarig för Anställningsbarhetsrapporten på Bliwa.
Problemet är strukturellt, inte individuellt. Så länge kopplingen mellan utbildning och arbetsliv förblir svag riskerar nästa generations studenter att möta exakt samma stängda dörrar.



