Rekordhög köpkraft – men förmögenheten krympte med 316 miljarder
Tvåbarnsfamiljen i Skåne får nästan 22 000 kronor extra i plånboken under 2026. Ändå minskade svenska hushålls samlade nettoförmögenhet med 316 miljarder kronor under årets första kvartal.
Förklaringen till paradoxen är enkel men obehaglig: regeringens stödmiljarder når hushållen som köpkraft, medan börsfallet i mars raderade ut förmögenhet i en takt som ingen skattesänkning eller bidrag kan rädda.
Pengarna landar i kassan – inte på sparkontot
Höstbudgetens reformer uppgick till 80 miljarder kronor, varav mer än hälften gick direkt till hushållen via sänkt inkomstskatt, halverad matmoms och lägre elskatt, enligt Privata Affärer. Vårbudgeten följde upp med billigare månadskort och sänkt drivmedelsskatt, kopplat till energikrisen som utlöstes av kriget i Iran.
Américo Fernández, privatekonom på SEB, beskriver enligt Privata Affärer köpkraften som på rekordnivå och konstaterar att stödpengarna under våren primärt har gått till mat, kläder och restaurangbesök. Inte sparande.
Löntagaren i hyresrätt i Göteborg med månadslön 38 800 kronor och kollektivtrafikkort får 9 560 kronor extra i år, enligt ett räkneexempel från Privata Affärer. Samtidigt får en tvåbarnsfamilj som bor i en villa i Skåne cirka 21 930 kronor extra.
"Curla hushållen" – kritiken som skär mot politikens narrativ
Mot den bilden ställer sig professor John Hassler, som i SVT:s Agenda, enligt PA, slog fast att stimulanserna saknar konjunkturmässigt stöd och att politiken är skadlig.
Vi kan inte fortsätta att curla hushållen, att skydda dem så fort någonting händer i ekonomin. Nästa gång kanske det är till Spotify om Spotifypriserna går upp, eller nästa gång kaffeskörden slår fel så blir det kaffestöd.
John Hassler, professor i nationalekonomi, i SVT:s Agenda enligt PA.
Finansminister Elisabeth Svantesson avvisade kritiken och hänvisade till att paketen är ett svar på den största energikrisen någonsin.
Förmögenhetssidan berättar samtidigt en annan historia. Aktietillgångarna föll med 251 miljarder kronor under kvartalet och räntetillgångarna med ytterligare 97 miljarder. Fastighetstillgångarna steg visserligen med 77 miljarder, men räckte inte för att väga upp förlusterna.
Hushållen har länge haft ett stort sparande på börsen, något som tydligt avspeglas i den samlade aktieförmögenheten. Baksidan är att det räcker med en turbulent månad för att prägla ett helt kvartal. Under mars föll börsen kraftigt och satte ett omedelbart och kännbart avtryck i hushållens förmögenhet.
Américo Fernández, privatekonom på SEB i ett pressmeddelande.
Skulderna fortsätter dessutom att växa, om än i måttlig takt. Hushållens samlade lånebörda steg med 44 miljarder till 5 524 miljarder kronor under kvartalet, och bostadslånen svarar för nästan 80 procent av den stocken.
Skuldkvoten på 172 procent är den lägsta på över tio år, ned från toppen nära 200 procent vid slutet av 2021. Samtidigt har hela 80 procent av alla bolån en bindningstid under ett år, en historiskt hög andel som gör balansräkningarna känsliga för ett eventuellt ränteskifte.
På ett års sikt har tillgångarna ökat med 1 360 miljarder kronor, vilket ger perspektiv åt kvartalsrörelserna.
TT Nyhetsbyrån and Dennis Jerkovic