Riksbanken lämnar räntan oförändrad – men experter varnar bolånetagare
Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent, men Riksbanken skickar ett tydligt budskap till landets bolånetagare: räkna med att det kan bli dyrare mot slutet av året. Beskedet i dag var väntat, men undertonen är skarpare än vid marsmötet.
Riksbankschef Erik Thedéen meddelade på torsdagsförmiddagen att räntan lämnas oförändrad. Precis som analytiker förutspådde fanns ingen dramatik i siffran, men desto mer i ordvalet.
Riksbanken skruvar upp varningsnivån
I sitt pressmeddelande skriver Riksbanken, enligt TT, att "prognosen innebär att sannolikheten för att räntan höjs senare i år har ökat jämfört med bedömningen i mars."
Det är en tydlig uppgradering av risknivån. Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, tonar ned dramatiken men bekräftar riktningen, enligt TT: ingen höjning väntas vid augustimötet eller i september.
Risken för höjning och högre räntekostnader har ändå "ökat något", enligt Isaksson.
ECB höjde sin styrränta med 0,25 procentenheter i torsdags. Beslutet återspeglar att inflationstrycket i euroområdet bedöms som mer akut än i Sverige, men gapet riskerar att minska, enligt privatekonomiexperten Frida Bratt på Privata Affärer.
Kriget syns ännu inte i mataffären – men är på väg
Inflationseffekterna av Irankriget dök upp i statistiken redan i maj. De fulla konsekvenserna för matpriser och konsumentpriser har däremot ännu inte slagit igenom, menar Bratt.
Ökade produktionskostnader och fraktpriser tar tid att nå butikshyllorna. Regeringens sänkta matmoms och sänkta bensinskatt håller just nu tillbaka inflationen tillfälligt.
Problemet är tajmingen: dessa åtgärder riskerar att löpa ut ungefär samtidigt som de eftersläpande priseffekterna från kriget når konsumenterna. Det utgör ett potentiellt dubbelt tryck.
Bankernas eget beteende förstärker bilden. De flesta sänkte inte räntorna lika mycket som de höjde i mars, till exempel sänkte vissa banker nyligen räntan med 0,05–0,10 procentenheter, mot höjningar på 0,15 procentenheter under Irankriget. I ett stigande ränteläge väntas den trenden fortsätta.
Binda eller inte – här är rådet
Frida Bratt uppmanar bolånetagare till beredskap. Den som inte tål högre räntor bör överväga att binda, men bör agera snart eftersom bundna räntor väntas stiga före de rörliga.
Viktigt att minnas: bundna lån innebär ränteskillnadsersättning vid förtida inlösen. Den som har ekonomiskt utrymme behöver inte känna panik, men bör vara förberedd på stigande lånekostnader mot slutet av 2026.
I ett läge där räntorna kan röra sig uppåt lönar det sig extra att jämföra bolån. Skillnaderna mellan banker kan vara betydande, och listräntor går ofta att pruta på.
Skillnaden mellan banken med högst och lägst snittränta var nyligen 0,26 procentenheter, vilket för ett bolån på två miljoner kronor motsvarar drygt 5 000 kronor per år.
Kristoffer Matsson