Riktar skarp kritik mot svensk vindkraft – "helt oekonomiskt"

Svensk energipolitik präglas i dag av omfattande satsningar och tydliga motsättningar kring både kärnkraft och vindkraft. Samtidigt som stödet för kärnkraft ligger på historiskt höga nivåer, riktas allt skarpare kritik mot vindkraftens ekonomi, effektivitet och långsiktiga hållbarhet.

Utvecklingen inom svensk elproduktion formas av en kombination av politiska beslut, tekniska lösningar och ekonomiska överväganden.

Frågor om framtida investeringar, regelverk och opinionsstöd står i centrum när kärnkraft och vindkraft lyfts fram som avgörande delar av Sveriges framtida energisystem.

Kritik mot vindkraftens lönsamhet och hållbarhet

Kritiken mot vindkraften har den senaste tiden intensifierats.

Företagsekonomen Christian Steinbeck, med lång erfarenhet från näringslivet, menar enligt Företagande att svensk vindkraft är ekonomiskt oförsvarbar och i praktiken beroende av statliga stöd.

Efter att under flera år ha gått igenom årsredovisningar och offentliga data drar han slutsatsen att investeringarna inte motsvaras av någon tydlig samhällsnytta.

Det är helt oekonomiskt. Det är jättedyrt. Du producerar el som inte kan lagras, som inte kan användas.

Christian Steinbeck, företagsekonom till Företagande.

Enligt Steinbeck är vindkraftens elproduktion svår att lagra och sammanfaller ofta dåligt med efterfrågan. Under perioder med hög produktion uppstår elöverskott, vilket pressar priserna till noll eller till och med negativa nivåer.

Han uppskattar att elpriserna var negativa omkring fem procent av tiden under 2023 och cirka åtta procent under 2024. Trots detta fortsätter produktionen, eftersom olika stödsystem ger ekonomisk ersättning även när elen inte efterfrågas.

Steinbeck pekar även på att den svenska elanvändningen har minskat med omkring tio procent sedan år 2000, trots att vindkraften byggts ut kraftigt och elexporten ökat. Enligt honom tyder detta på att vindkraftselen saknar en tydlig funktion i det svenska elsystemet.

Han varnar också för tekniska risker och menar att allt högre vindkraftverk drabbas av fler och snabbare haverier, vilket kan innebära kortare livslängd än beräknat.

Samtidigt riktar han kritik mot den offentliga debatten och anser att politiska och ekonomiska intressen länge har påverkat hur frågan behandlats.

Stabilt stöd för kärnkraft bland svenska folket

Samtidigt visar opinionsmätningar att stödet för kärnkraft bland svenska folket är fortsatt starkt.

En färsk mätning visar att 56 procent av svenskarna vill behålla och vid behov bygga ny kärnkraft, enligt en Novus-undersökning på uppdrag av Analysgruppen, som vi tidigare rapporterat om.

Stödet har därmed varit stabilt på denna nivå under två år, vilket är en tydlig ökning jämfört med 2018 då endast 30 procent förespråkade fortsatt eller utbyggd kärnkraft.

Endast 5 procent av de tillfrågade vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut. Undersökningen omfattade drygt tusen personer och har genomförts årligen sedan 1997. Resultaten indikerar ett fortsatt starkt opinionsstöd för kärnkraft i Sverige.

Ny kärnkraft på väg – två internationella aktörer i slutstrid

Vi har även tidigare rapporterat om att Sveriges första nybygge av kärnkraft sedan 1980-talet dessutom nu är aktuellt, och valet står mellan amerikanska GE Vernova och brittiska Rolls-Royce SMR som huvudleverantörer.

Det statliga energibolaget Vattenfall har valt ut dessa företag för projektet på Väröhalvön, där små modulära reaktorer (SMR) planeras ersätta traditionella storskaliga anläggningar.

SMR-tekniken innebär att reaktordelarna tillverkas i fabrik och monteras på plats, vilket enligt Rolls-Royce SMR kan ge kortare byggtid och lägre kostnader.

Det totala tillskottet till svensk elproduktion beräknas bli cirka 1 500 megawatt om projektet genomförs som planerat. Den första reaktorn kan tas i drift under mitten av 2030-talet.

Parallellt arbetar regeringen för att förkorta tillståndsprocesserna och skapa större förutsägbarhet för investeringar i kärnkraft. Energi- och näringsminister Ebba Busch har betonat att detta är avgörande för industrins framtida satsningar.

Samtidigt kvarstår osäkerheter kring kostnader och leveranssäkerhet, och det slutliga leverantörsbeslutet väntas först under 2026.

Lagändringar föreslås möjliggöra kärnkraft längs kusterna

Regeringen har även föreslagit att det nuvarande förbudet mot att bygga kärnkraft längs stora delar av de svenska kusterna ska slopas, vilket vi på Börskollen tidigare rapporterat.

Förslaget omfattar bland annat områden i Bohuslän, Småland, Östergötland och Ångermanland.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har välkomnat möjligheten att etablera reaktorer på nya platser, även om det kommunala vetot fortsatt ska gälla.

Förslaget har dock mött kritik från Centerpartiet och Miljöpartiet, som varnar för konsekvenserna av att bygga kärnkraft i känsliga skärgårdsmiljöer.

Samtidigt har regeringen även öppnat för möjligheten att återstarta tidigare nedlagda reaktorer, även om en faktisk återstart i nuläget bedöms som osannolik.

Framtiden för svensk energiproduktion

Sammantaget befinner sig svensk energipolitik i ett viktigt skede, där valet av väg framåt präglas av både tekniska realiteter och politiska avvägningar.

Medan vindkraften bland annat möter växande kritik kring lönsamhet, systemnytta och hållbarhet, har kärnkraften fått ett tydligt uppsving i både opinion och politiska ambitioner.

Samtidigt återstår viktiga frågor om kostnader, tillståndsprocesser och leveranssäkerhet innan nya satsningar kan förverkligas.

Hur dessa vägval hanteras kommer i hög grad att forma Sveriges framtida energiförsörjning och konkurrenskraft under de kommande decennierna.