Så deklarerar du aktier – 5 vanliga misstag investerare gör

Deklarationstider kan skapa oro. Vad ska stå i K4-blanketten? Hur räknar man ut vinst och förlust när man har handlat samma aktie flera gånger? Skatteverkets förifyllda uppgifter hjälper en bit på vägen, men de täcker sällan allt. Här är fem vanliga misstag, hur du undviker dem och därmed slipper betala mer skatt än nödvändigt.

1. Att inte ange anskaffningsvärdet

Anskaffningsvärdet är vad du betalade för aktien, inklusive eventuellt courtage. Det är utgångspunkten för att räkna ut om du gjort vinst eller förlust vid en försäljning. Problemet är att Skatteverket ofta saknar den uppgiften.

Det som är ifyllt i e-tjänsten är den försäljningsinformation som mäklaren rapporterat in. Men inköpspriset är vanligen inte frånräknat. Fyller du inte i anskaffningsvärdet kan vinsten bli felaktigt beräknad, vilket i praktiken kan innebära att hela försäljningssumman beskattas som vinst.

Skatten på kapitalvinster är 30 %. Säljer du aktier för 100 000 kronor och hade ett verkligt ingångsvärde på 70 000 kronor, är vinsten 30 000 kronor och skatten 9 000 kronor. Lämnar du anskaffningsvärdet tomt betalar du i stället skatt på hela 100 000 kronor och får alltså en skattekostnad på 30 000 kronor.

Kontrollera dina kvitton, utdrag eller årsbesked från mäklaren. De flesta nätmäklare sparar transaktionshistoriken långt tillbaka. Ofta går det att exportera den direkt från den egna kontosidan. Hittar du inte uppgifterna kan du be banken eller mäklaren om kompletterande dokumentation.

Om inget av detta fungerar är schablonmetoden ett sista alternativ. Den innebär att 20 % av försäljningspriset räknas som anskaffningsvärde. Det betyder att 80 % av vad du fick betraktas som vinst, oavsett vad aktierna egentligen kostade. Metoden kan vara fördelaktig om värdet har ökat kraftigt, men ger ofta ett sämre resultat.

2. Att välja fel beräkningsmetod

När du säljer aktier du köpt vid olika tillfällen ska du använda dig av genomsnittsmetoden. Det innebär att du räknar ut ett genomsnittligt anskaffningsvärde för alla dina aktier av samma slag i ett och samma bolag. Det är det värdet du utgår från när du räknar ut vinst eller förlust.

Om du inte vet vad aktierna kostade från början så är det återigen schablonmetoden som är alternativet. Den är enkel att använda, men passar bara om du absolut inte kan få fram uppgifter om inköpspriset. Du riskerar nämligen att betala mer skatt än nödvändigt.

3. Att glömma justera efter split eller nyemission

En del bolagsåtgärder förändrar struktureringen av aktier. Det kan påverka det anskaffningsvärde som ska anges och är något du behöver räkna om manuellt.

De tre vanligaste åtgärderna att ha koll på är:

• Aktiesplit: Antalet aktier ökar medan priset per aktie sjunker proportionellt. Om du ägde 100 aktier à 200 kronor och bolaget genomför en 2:1-split äger du efteråt 200 aktier à 100 kronor. Anskaffningsvärdet per aktie halveras således.
• Nyemission: Du tecknar nya aktier till ett fastställt pris och det ändrar det genomsnittliga anskaffningsvärdet för hela innehavet.
• Fondemission: Bolaget delar ut gratisaktier till befintliga aktieägare. Det ökar ditt innehav och sänker genomsnittspriset per aktie.

Missar du att justera för en bolagsåtgärd och sedan säljer aktier kan det redovisade anskaffningsvärdet bli fel och därmed även den skatt du betalar. Skatteverket förklarar hur den här typen av situationer ska hanteras på sina sidor om aktier och fonder.

4. Att hantera överförda och ärvda aktier fel

Aktier som flyttas från en depå till en annan är en vanlig källa till fel. Vid flytten är det nämligen inte ovanligt att det kan saknas uppgift om anskaffningsvärde på det nya kontot. Om du inte korrigerar det manuellt, baserat på tillgänglig ursprungsdokumentation, riskerar hela försäljningssumman att beskattas som vinst.

För ärvda aktier gäller i stället något som kallas kontinuitetsprincipen. Det innebär att du som mottagare tar över den ursprunglige ägarens anskaffningsvärde och anskaffningstidpunkt. Ärver du aktier som en förälder har köpt för 50 000 kronor är det 50 000 kronor som gäller även i din deklaration, inte marknadsvärdet på arvsdagen.

Marknadsvärdet spelar roll vid arvets handläggning, men i inkomstdeklarationen är det alltid anskaffningsvärdet som gäller. För övrigt ska även aktier som gåva hanteras enligt kontinuitetsprincipen.

I samtliga dessa fall behöver du ha tillgång till dokumentation. Dödsboets inköpskvitton, gamla årsbesked eller kontoutdrag från överlåtelseåret är vad du behöver för att kunna redovisa rätt. En del situationer kan dock vara extra svåra att räkna rätt på och då kan det löna sig att anlita en expert på deklaration av aktier i ett tidigt skede.

5. Att inte räkna med courtage och valutakurser

Courtage är den avgift du betalar till mäklaren vid en affär. Det är en kostnad som ingår i anskaffningsvärdet och som är avdragsgill eftersom den räknas som en del av affären. Glömmer du det riskerar du att betala skatt på en högre vinst än du faktiskt gjort.

För utländska aktier tillkommer problemet med valutaomvandling. Alla belopp i K4-blanketten ska anges i svenska kronor. Det innebär att du måste räkna om inköpspriset till den kronkurs som gällde den dag transaktionen genomfördes, inte den som gäller när du deklarerar.

Har du utländska aktier med utdelning tillkommer ytterligare ett steg: avräkning av utländsk källskatt. Det är en skatt som dras i det land där bolaget är registrerat och som i många fall kan avräknas mot den svenska skatten. Det förutsätter dock att den hanteras på rätt sätt i deklarationen.

Regler och exempel för omräkning av utländska värdepapper, inklusive hur utländsk källskatt hanteras, finns i Skatteverkets rättsliga vägledning om utländsk valuta och värdepapper.