Så gick det på bostadsmarknaden under första halvåret – och detta väntar härnäst
Den svenska bostadsmarknaden trotsade geopolitisk oro och ett avvaktande första kvartal 2026 och accelererade in i en av de starkaste vårarna på länge. Nu väntar ett prisrally på upp till 7 procent. Men löftet gäller inte alla.
Det som inleddes som ett försiktigt år tog en dramatisk vändning i mars. Ketchupeffekten är ett ord som Svensk Fastighetsförmedlings vd Erik Wikander sammanfattar det som i Svensk Fastighetsförmedlings halvårsspaning 2026: räntesänkningar, skattereformer och ett uppdämt köpbehov hade byggts upp under fyra tröga år.
När de nya amorteringsreglerna och det höjda bolånetaket trädde i kraft i april utlöstes trycket på en gång.
Bostadsrätterna ledde vårens uppgång
Antalet bostadsrättsaffärer i Sverige ökade med 18 procent i april jämfört med samma månad 2025. I Stockholm och Göteborg låg uppgången på över 23 procent, enligt Svensk Fastighetsförmedling.
Stockholms bostadsrättsmarknad växte med över 20 procent i volym under våren och priserna steg med cirka 3 procent. Den förstärkta aktiviteten höll sedan i sig in i maj och juni.
Det här är bostadsrätternas år. Efter flera år, där många unga och förstagångsköpare kände att dörren varit stängd, har förutsättningarna nu förändrats vilket löser upp en knut i hela flyttkedjan. Vi ser en energi på marknaden som vi inte känt av på länge.
Erik Wikander, vd på Svensk Fastighetsförmedling i pressmeddelandet.
Villamarknaden tog längre tid på sig. Under andra kvartalet kom den igång med fler visningsbesök och fler budgivare, och södra Sverige visade tydligast prisuppgång för villor.
Svensk Fastighetsförmedling bedömer att 2026 totalt sett genererar fler affärer än 2025 och att priserna stiger 3–5 procent för helåret.
Ett rally väntar – men inte ännu
Bolåneaktören Stabelo förutspår samtidigt att bostadspriserna stiger 6,7 procent på tolv månaders sikt, räknat till juni 2027. Sommaren och hösten 2026 väntas vara stabila, varefter uppgången tar fart under vintern.
Stabelos boendeekonom Fanny Engströmer Finnsson skyndar sig att nyansera bilden. Prognosen gäller rikssnittet, och avvikelserna mellan olika orter och bostadstyper kan bli stora.
Hennes råd är att agera utifrån den egna livssituationen, inte utifrån ett marknadssnitt. Det förbehållet får extra tyngd när bostadsbristen granskas geografiskt.
Rikssnittet döljer en splittrad marknad
Nationellt har antalet kommuner med bostadsbrist mer än halverats på tio år: från 240 kommuner 2016 till 102 i dag. För första gången på 25 år uppger fler kommuner balans än underskott, vilket vi tidigare har rapporterat om.
Mer än hälften av Sveriges befolkning bor ändå fortfarande i kommuner där bristen lever kvar. Dessa kommuner är storstadsregionerna: i Storstockholm råder underskott i 22 av 26 kommuner, i Storgöteborg i 12 av 13 och i Stormalmö i 8 av 12.
För tio år sedan hade åtta av tio kommuner bostadsbrist. Nu är det tre av tio. Det är en av de mest positiva nyheterna om svensk bostadsmarknad på länge, men glädjen är ojämnt fördelad. I storstadsregionerna lever bostadsbristen kvar, och med återflyttningen mot städerna riskerar vi att problemen förvärras just där det är svårast att bygga.
Marcus Svanberg, vd på LF Fastighetsförmedling i ett pressmeddelande.
Marcus Svanberg, vd på LF Fastighetsförmedling, efterlyser reformer som sträcker sig längre än de lättade bolånereglerna. Vår tidigare rapportering av LF Fastighetsförmedlings analys av Boverkets data visar att det krävs en nedtrappning av både flyttskatten och ränteavdraget för att rörligheten ska öka på allvar.
Ett prisrally i det här strukturella läget jämnar inte ut klyftorna, det förstärker dem. När uppgången tar fart från vintern är det ägare i storstadsregionerna som hämtar hem värdeökningen.
För den som bor i en balanserad glesbygdskommun är 6,7 procent bara ett rikssnitt som tillhör någon annan.
Kristoffer Matsson