Så mycket större väntas AI-utbyggnaden bli än IT-bubblans telekombygge
AI-bygget i USA väntas bli större i förhållande till ekonomin än något av landets stora infrastrukturlyft genom historien. Det slår till och med järnvägsboomen på 1800-talet, som slutade i en av landets värsta finanskriser.
Datacenter, elnät och AI-chip för omkring 10 300 miljarder dollar. Det är notan för AI-utbyggnaden i USA mellan 2025 och 2032, enligt en ny studie i Brookings Papers on Economic Activity.
Fördelat på åren motsvarar det i snitt 3,6 procent av landets BNP. Ingen av de stora investeringsvågorna i USA:s historia har nått så högt, visar beräkningen från forskaren Stijn Van Nieuwerburgh vid Columbia Business School.
Siffran har fått den amerikanska finanstidningen Barron’s att blicka bakåt. Där syns ett återkommande mönster: inför varje stor krasch fanns det tunga röster som lugnade marknaden.
Så mycket större väntas AI-utbyggnaden bli jämfört med historiens tidigare investeringsvågor:
| Investeringsvåg | Period | Andel av BNP per år | AI-bygget är x gånger större |
|---|---|---|---|
| Elektrifiering | 1905-1925 | 0,50 procent | 7,3 |
| Kanaler | 1836-1841 | 0,66 procent | 5,5 |
| Telekom och fiber | 1996-2003 | 1,10 procent | 3,3 |
| Motorvägar | 1956-1973 | 1,13 procent | 3,2 |
| Järnvägar | 1870-1890 | 2,24 procent | 1,6 |
| AI-utbyggnad | 2025-2032 | 3,63 procent |
Källa: Van Nieuwerburgh, Brookings Papers on Economic Activity (2026). Andelen avser genomsnittlig årlig investering i förhållande till BNP. Sista kolumnen är vår beräkning.
Bara järnvägsbygget mellan 1870 och 1890 kommer i närheten. Telekom- och fiberutbyggnaden under IT-bubblan nådde knappt en tredjedel av dagens nivå.
1873: Bankiren som byggde för tidigt
Järnvägarna var sin tids AI. Nätet fördubblades på bara några år och tusentals nya investerare sökte sig till marknaden.
En av de största aktörerna var Jay Cooke, som hade blivit USA:s ledande bankir genom att sälja statsobligationer under inbördeskriget. Han satsade 1,5 miljoner dollar, motsvarande 42 miljoner i dag, på järnvägslinjen Northern Pacific långt innan den kunde ge någon avkastning.
I september 1873 gick hans bank i konkurs. Det utlöste en våg av bankrusningar och en nedgång som varade i sex år.
1929: Platån som höll i nio dagar
Under 1920-talet steg Dow Jones sexfaldigt. Den 15 oktober 1929 lugnade den ansedde ekonomen Irving Fisher marknaden: aktierna hade enligt honom nått ”vad som ser ut som en permanent hög platå”.
Nio dagar senare kom kraschen. Kurserna föll nära 90 procent på tre år och det tog 25 år innan nivån var tillbaka.
En förklaring till det djupa fallet var att så mycket var köpt på kredit. Enligt en uppskattning från den amerikanska centralbanken köptes upp till en femtedel av marknaden på marginal, med bara 10 procent i egen insats.
När kurserna vände krävde långivarna in mer pengar. Mäklarna tvingades sälja och raset matade sig självt.
2000: Dow 36 000 som dröjde i 22 år
Samma optimism kom tillbaka i slutet av 1990-talet. Hösten 1999 kom boken Dow 36 000, som hävdade att aktierna fortfarande var för billiga.
Månader senare sprack IT-bubblan och Nasdaq föll 78 procent på två år. Dow Jones nådde till slut 36 000 i november 2021.
Lånen flyttar ut från balansräkningen
Den här gången finns ett nytt inslag, enligt Brookings-studien. Oracle, Microsoft, Amazon, Meta och Alphabet väntas i år investera över 800 miljarder dollar och för första gången lägga mer på investeringar än de drar in i kassaflöde från verksamheten.
Mellanskillnaden finansieras allt oftare via leasing, projektlån, privata krediter och separata bolag. Skulderna hamnar då utanför jättarnas egna balansräkningar och blir enligt Van Nieuwerburgh svårare att överblicka.
Metas datacenter Hyperion är ett skolexempel. Meta sålde 80 procent av projektet, som är värt omkring 30 miljarder dollar, till investmentbolaget Blue Owl.
Det gemensamma bolaget lånade sedan upp 27 miljarder dollar, den största enskilda företagsobligationen med investment grade i USA:s historia. Därmed är nio tiondelar av datacentret finansierat med lånade pengar.
Det är samma belåningsgrad som marginalköparna hade 1929. Skillnaden är att lånen den här gången backas upp av ett av världens största bolag.
3 700 miljarder dollar om året krävs
För att investeringarna ska löna sig behövs intäkter på runt 3 700 miljarder dollar om året till 2032, enligt studiens beräkning. OpenAI och Anthropic omsätter i dag uppskattningsvis 100 miljarder dollar tillsammans och skulle behöva växa med omkring 80 procent per år för att komma dit.
Van Nieuwerburgh ser ändå ingen akut kris. Den viktiga frågan är enligt honom under vilka förhållanden förlusterna skulle kunna sprida sig mellan bolag och banker.
Varningarna hörs redan
Citadels grundare Ken Griffin sa den 20 oktober att investerarna ”nästan säkert” befinner sig i en AI-bubbla, enligt Bloomberg. Någon uppmaning att sälja AI-aktier kom dock inte.
Nästa ledtråd kommer med techjättarnas kommande kvartalsrapporter, där investeringarna kan ställas mot kassaflödet. Ju större gapet blir, desto mer av AI-bygget vilar på lånade pengar.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…