Så påverkar olika spelregler konkurrensen i Norden

Alla länder i norden har valt att reglera sina spelmarknader på olika sätt. I Sverige gick vi över till ett licenssystem som infördes 2019. Danmark gjorde en liknande förändring redan 2012 och Finland håller på att reformera sitt system. Norge sticker däremot ut genom att fortfarande ha en modell där Norsk Tipping har en central roll på den reglerade marknaden. Utländska operatörer når norska kunder enbart via EES-regelverket från jurisdiktioner som Malta. 

En översikt över den norska spelmarknaden visar hur det utbudet ser ut för en norsk spelare i dag. Lotteritilsynet uppskattar att de utländska aktörerna redan står för runt 13 procent av marknaden. Det finns också konkurrens från internationella aktörer, vilket gör Norge intressant ur ett ekonomiskt perspektiv. Om du vill läsa mer om Norges regler och marknad kan du läsa Upcomers genomgång av den norska spelmarknaden. 

Olika ekonomiska modeller i Norden

De nordiska länderna har valt olika sätt att reglera sina spelmarknader på. Detta påverkar också vilka företag som kan vara verksamma på marknaden och hur konkurrensen ser ut. I Sverige kan privata spelbolag konkurrera så länge de har en svensk licens. Danmark har en liknande modell, medan Finland håller på att förändra sitt nuvarande system. 

Norge skiljer sig något från de andra länderna eftersom Norsk Tipping fortfarande har en central roll på den reglerade marknaden. Beroende på vilket land det gäller kan alltså samma bransch fungera olika. 

Dessa skillnader påverkar bland annat hur många företag som kan konkurrera och vilka regler de behöver följa. I Norge syns det att konkurrensen från utländska företag inte försvinner helt bara för att landet har valt en monopolmodell.

För företagen ger modellerna olika förutsättningar för hur det fungerar att ta sig in på marknaden. På en licensmarknad kan flera privata aktörer konkurrera om samma kunder, men de behöver också uppfylla kraven som finns för att få och behålla sin licens. I Norge är möjligheten för privata aktörer mer begränsad inom det nationella systemet, vilket skapar en annan konkurrens.

Monopol innebär inte att konkurrensen försvinner

Även med införandet av den norska modellen finns det fortfarande konkurrens från utländska aktörer. Lotteritilsynet uppskattar att dessa står för omkring 13 procent av marknaden. Med tanke på att Norge håller fast vid sitt statliga monopol är det en relativt stor andel.

Det här syns också inom många andra branscher som har flyttat mer av sin verksamhet till nätet. Till exempel kan ett företag vara baserat i ett land men samtidigt ha kunder på flera andra marknader. Detta gör att det blir svårare att hålla en digital marknad helt inom landets egna gränser.

Att utländska aktörer står för omkring 13 procent av marknaden visar samtidigt att det finns en konkurrens om norska spelare, trots landets monopolmodell.

Finland förändrar sin spelmarknad

Samtidigt håller Finland på att förändra sin spelmarknad för att gå mer mot ett licenssystem. Det innebär i praktiken att privata företag kommer att kunna ansöka om licens för bland annat betting och online casinospel, som det tidigare har varit ensamrätt på av Veikkaus.

Denna förändring kan också ha en ekonomisk betydelse eftersom fler privata företag får möjlighet att konkurrera. Då förändras marknaden och staten kan även få intäkter genom bland annat skatter och avgifter kopplade till det nya systemet.

När Finland går över till den nya modellen kommer Norge att skilja sig ännu mer från sina nordiska grannländer. Sverige och Danmark har redan licenssystem och Finland är nu på väg åt samma håll.

Digitala marknader är svåra att hålla nationella

Nätet har gjort att allt fler tjänster blivit tillgängliga för fler personer i olika länder. Tidigare var många marknader mer kopplade till landet där företaget hade sin verksamhet, men i dagens samhälle kan ett företag vara baserat i ett land och erbjuda tjänster till kunder i flera andra länder.

Detta märks till exempel på den norska spelmarknaden. De nationella reglerna bestämmer vilka företag som får vara en del av det reglerade systemet, men konkurrensen från utländska företag är fortfarande där. 

Det går också att se samma mönster nom flera andra digitala branscher. Nationsgränserna finns självklart när det gäller regler och lagar, men företagen konkurrerar i större utsträckning om samma kunder även utanför landsgränserna.

Regleringen formar marknaden

De olika modellerna i Norden visar hur mycket regleringen påverkar konkurrensen. Sverige och Danmark har valt att låta privata företag konkurrera genom licenssystem, medan Norge fortfarande håller fast vid sin monopolmodell. Finland befinner sig mitt i en förändring men som antagligen kommer likna de andra länderna i norden. 

Det blir därför intressant att jämföra eftersom länderna har valt olika lösningar för samma bransch. Reglerna påverkar vilka företag som får konkurrera, hur staten kontrollerar marknaden och var en del av intäkterna hamnar.

I Norge finns dessutom konkurrensen från internationella aktörer kvar trots monopolmodellen. Det gör att även marknadsandelar och konkurrensen mellan norska och utländska aktörer blir en central del av utvecklingen.