"Silicon Valley för serieförvärvare" – så skiljer du vinnarna från förlorarna
Addtech, Lifco och Lagercrantz har levererat runt 20 procents årlig avkastning i ett decennium. Storskogen har samtidigt rasat sedan sin börsnotering. Grundmodellen är densamma - utfallet är allt annat.
Stockholmsbörsen har ett trettiotal serieförvärvare, och fler är på väg in. Det här skiljer de bästa från de sämsta.
Serieförvärvares affärsmodell
Grundidén är enkel: köp lönsamma nischbolag till rimliga priser, låt dem drivas självständigt och återinvestera kassaflödena i nästa förvärv. Ränta-på-ränta-effekten tar sedan vid.
Modellen är kraftfull och skapar ett multipelarbitrage förutsatt att du värderas högre än vad du betalar för dina förvärv.
Om en serieförvärvare köper ett bolag för fem gånger årsvinsten och själv värderas till 20 gånger årsvinsten, värderas samma vinst högre av att endast ha bytt händer. Skillnaden skapar ett multipelarbitrage.
Multipelarbitraget kräver dock att marknaden fortsätter belöna bolaget med hög värdering: slutar förvärven leverera faller multipeln och matematiken vänder.
Sverige råkar vara särskilt gynnsamt för modellen. Tusentals lönsamma familjeägda nischbolag med åldrande grundare utan tydlig efterträdare utgör en ständig pipeline av möjliga mål.
Förvaltaren Adnan Hadziefendic på norska REQ Capital kallar Sverige för "ett Silicon Valley för serieförvärvare."
Disciplin avgör
Handelsbankens analytiker Zino Engdalen Ricciuti pekar på tre avgörande faktorer: hög avkastning på investerat kapital, hög men hållbar återinvesteringsgrad samt en motståndskraftig organisk bas som håller kassaflödena intakta när förvärvstakten tillfälligt sjunker.
Tillväxten ska i huvudsak finansieras med eget kassaflöde och förvärven ska göras i välmående bolag med lång historik, inte i vändningsprojekt.
Modellen i sig ser väldigt enkel ut på papper. Du köper bolag för fem gånger vinsten, säger att du är decentraliserad och så växer vinsten väldigt kraftigt. Sedan ser allting bra ut.
Adnan Hadziefendic, förvaltare REQ Capital
Storskogen illustrerar vad som händer när disciplinen brister.
En analys av Affärsvärlden visade att 30 av 46 Storskogen-bolag faktiskt minskade rörelseresultatet efter att ha köpts upp. Tillsammans med den höga skuldsättningen tvingade utvecklingen bolaget att dra ned på förvärvstakten och prioritera kassaflöde och skuldneddragning.
Den som tecknade Storskogens börsnotering har förlorat närmare 80 procent:
Så sorterar du agnarna från vetet
Addtech, Lifco och Lagercrantz blev inte vinnare för att modellen är magisk – de blev det för att de höll disciplinen när det var frestande att inte göra det. Storskogen visar vad som händer när tillväxttakten prioriteras före kvaliteten i förvärven.
För investeraren gäller det därför att inte endast titta på antalet förvärv och omsättningstillväxten enkom. Det centrala är om bolaget kombinerar hög avkastning på investerat kapital med organisk tillväxt, starka kassaflöden och en hållbar återinvesteringstakt.
Mattias Malmqvist
Laddar kommentarer…