Så skiljer sig lönerna i Europa – här är topp- och bottenländerna

Löneskillnaderna i Europa är fortsatt betydande, både mellan länder och mellan könen. Medan genomsnittslönerna ökar, visar siffror från 2024 på kvarstående gap – såväl mellan öst och väst som mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.

Vid årsskiftet blir lönefrågan särskilt aktuell, då många överväger nytt jobb och företag ser över sina rekryteringar.

Aktuella data pekar på stora variationer i löneläge mellan Europas länder och inom Sverige, där könsskillnaderna är påtagliga, särskilt bland de högst avlönade.

Stora skillnader mellan länder

Enligt Eurostat låg den genomsnittliga årslönen för anställda i EU på drygt 39 800 euro under 2024, vilket motsvarar cirka 440 000 kronor, rapporterar Euronews.  

Luxemburg hade högst genomsnittlig årslön med nära 83 000 euro, vilket är över fem gånger mer än i Bulgarien, som placerade sig i botten med knappt 15 400 euro.

Flera västeuropeiska länder, däribland Danmark, Irland, Belgien, Österrike och Tyskland, låg över 50 000 euro. I Sverige var snittet 46 525 euro.

Genomsnittliga årslönen för anställda i EU-länder:

Källa: Eurostat. Siffror motsvarar bruttolön.

Då minskar skillnaderna

Skillnaderna mellan länderna minskar dock när lönerna justeras för köpkraft, det vill säga när hänsyn tas till prisnivåer och levnadskostnader.

Luxemburg har fortfarande högst snittlön (55 051 euro i köpkraftskorrigerad lön), men spridningen mellan högst och lägst minskar från 5,4 till 2,5 gånger.

Rumänien är ett exempel på land som klättrar i rankningen när köpkraft beaktas, medan Estland tappar placeringar.

Genomsnittlig heltidsjusterad årslön per anställd ( köpkraftskorrigerad lön):

Källa: Euronews.

Förklaring bakom skillnaderna

Att löneskillnaderna är så stora förklaras till stor del av skillnader i produktivitet och näringsstruktur mellan länder, men också av facklig organisering och kollektivavtalens omfattning.

Högre produktivitet gör det möjligt för länder att upprätthålla högre löner.

Giulia De Lazzari, ekonom på International Labour Organization.

Enligt De Lazzari påverkar även prisnivåer och levnadskostnader lönebildningen. Länder med höga konsumentpriser har ofta högre nominella löner.

Förväntningarna är att snittlönen i EU fortsätter att öka, men i olika takt beroende på land.

Miljonlöner och könsskillnader i Sverige

I Sverige blir arbetsgivare som betalar ut över en miljon kronor i genomsnittlig årslön allt fler, något vi tidigare rapporterat om.

Antalet kommuner där sådana företag finns har ökat till 16 under året.

Det är inte bara i storstäder som dessa löner förekommer, utan även i orter som Linköping, Gävle och Älmhult. Totalt 126 kommuner har nu arbetsgivare med snittlön över 600 000 kronor, jämfört med 116 året före.

Manlig majoritet dominerar

Det är också vanligt med förändringar i vilka arbetsgivare som toppar lönelistorna lokalt – under året har 98 kommuner fått en ny aktör i topp.

Kartläggningen visar dock att företag med manlig majoritet dominerar bland de bäst betalande i närmare 90 procent av kommunerna.

Endast i 31 kommuner är kvinnor i majoritet hos det företag som har högst snittlön.

Består även bland de bäst betalda

Löneskillnaderna mellan könen består även bland de bäst betalda.

Bland de tio procent högst avlönade privatanställda tjänstemännen skiljer det över 11 000 kronor per månad till männens fördel.

Inom regionerna är gapet ännu större, med skillnader på upp till 35 800 kronor per månad enligt Medlingsinstitutet, återgivet av TT.

Tydliga mönster består

Sammanfattningsvis ökar lönerna i både Europa och Sverige, men löneskillnaderna mellan länder och mellan könen består.

Faktorer som produktivitet, näringsstruktur, facklig organisering och arbetsmarknadens könsfördelning spelar fortsatt stor roll för utvecklingen.