SEB-ekonomen: Då kan Riksbanken börja diskutera en räntesänkning
USA:s och Irans avsiktsförklaring om fred har på en vecka pressat ned brentoljepriset med 12 procent. Det geopolitiska skiftet kan komma att sätta diskussionen om en räntesänkning från Riksbanken på agendan, enligt seniorekonomen Robert Bergqvist, trots att ECB, Norges Bank och Fed rör sig i motsatt riktning.
Hotnivån i Hormuzsundet har sjunkit till följd av avtalet. Det har startat en ny diskussion om vart svensk penningpolitik faktiskt är på väg.
Energipriserna på hanterbar nivå — än så länge
Fryst vid dagens läge uppgår energiprisökningen sedan krisens början till 6–7 procent. Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, kallar det enligt Placera, för "hanterbara nivåer" ur både tillväxt- och inflationsperspektiv.
Konsumenterna är fortsatt priskänsliga, vilket gör det svårt för företag att höja priserna. Att många bolag dessutom betraktar krisen som tillfällig och väljer att inte prissätta in permanenta kostnadsökningar är något som Bergqvist menar faktiskt kan dämpa inflationsriskerna.
Om energipriserna ligger kvar på nuvarande nivåer är det nästan så att man så småningom kan börja fundera på om dörren ska öppnas för en räntesänkning. Men vi är inte där än, det är för stora frågetecken.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till Placera.
En mardröm för beslutsfattarna
Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent. Medan ECB och Norges Bank redan höjt sina räntor och Fed öppnat för en höjning senare i år har Riksbanken förhållit sig avvaktande.
Enligt Finwire väntas ECB dessutom höja räntan ytterligare en gång före årets slut, med en andra höjning väntad i september, vilket enligt en Bloomberg-enkät bland ekonomer skulle föra inlåningsräntan till 2,5 procent.
Bergqvist säger till Placera att han förstår om Riksbanken är extra stressad, och att det har varit synnerligen svårt att göra prognoser med tanke på att våren varit exceptionell.
Utmaningen är dubbel. En kraftfull investeringscykel driver efterfrågan och skapar viss inflation men bygger samtidigt upp produktionskapacitet som på sikt pressar ned priserna.
Bergqvist beskriver det som nära nog omöjligt att kalibrera rätt.
Centralbanker måste förstå vad som händer med efterfrågan och vad som händer på produktionssidan. Där finns en enorm transformation. Det gör det till lite av en mardröm för centralbankerna att ta beslut om räntan.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till Placera.
Iran-krisen är inte överspelad. Kinas agenda skapar fortsatt osäkerhet i Asien och Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår.
Stabiliseras oljepriset kan diskussionen om en räntesänkning ta fart på allvar. Ett bakslag i USA-Iran-förhandlingarna räcker däremot för att stänga den dörren igen.
Kristoffer Matsson
Går emot alla prognoser
Samtidigt går ett sådant scenario på tvärs mot nästan alla officiella prognoser.
Enligt Riksbankens senaste räntebana, som Ekonomifokus rapporterat om, väntas styrräntan ligga kvar på 1,75 procent under hela 2026 för att därefter höjas till 2,00 procent under 2027.
De svenska storbankerna delar i stort den bilden. Swedbank räknar med oförändrad styrränta även under 2027, medan Nordea, Danske Bank och Handelsbanken bedömer att räntan i stället stiger till 2,25 procent. SEB, SBAB och Länsförsäkringar räknar med en nivå på 2,00 procent.
Det gör Bergqvists resonemang särskilt intressant. En räntesänkning är i dagsläget inte huvudscenariot för vare sig Riksbanken eller marknaden. För att det ska bli aktuellt krävs sannolikt att energipriserna fortsätter att falla, att inflationen utvecklas svagare än väntat och att den svenska konjunkturen tappar fart. Om flera av dessa faktorer sammanfaller kan dagens prognoser behöva skrivas om.
Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 20 augusti 2026.
Mattias Malmqvist